Note: This work was first published in 1998, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag såg på Maj. Hon hade lagt sin bok i knäet och såg ut över
det platta landskapet, rökande.
- Långa stycken är bra, sade jag. Mycket bra till och med.
Sedan kör Becher tomme sida upp och sida ned. Det skramlar
om hans ord då. Att Lenins verkliga storhet skulle bestått i att
Stalin tog över efter honom låter som ett partifientligt skämt i
Der Spiegel. Ungefär som när Becher förklarar att Moskvas
skyskrapor är mer humanistiska än New Yorks. Han har
blivit ett kringvandrande monument. Han ser inte längre annat
än sig själv bredvid de stora döda, Hölderlin och Heine och de
andra. Går fram, klättrar upp och ställer sig på sin piedestal
därbredvid deras.
Maj som fortsatt läsa sin bok avbröt mig nu:
- Den är väldigt konstruerad "Merit vaknar". Boye har
skrivit den som om den varit ett sådant där geometriskt problem
som skulle sluta med att hon sade: Vilket skulle bevisas. Men
samtidigt handlar den om det viktiga i livet. Förtroendet,
öppenhet mellan människor. Abenius citerar också i förordet
några strofer hon skrivit som gör ont i mig, de är som om de
skrivits om oss, om det värsta som hänt oss:
Nu vet jag hur mycket du gömde och förteg.
Där var ditt skal.
Men varför har du gömt dig så väl för mig?
Det mal och mal.
Jag vet det. Jag minns det: en enda sak,
där jag har dömt-
och sedan var ditt inres förtrollade land
för alltid gömt.
- Fast det var ju inte att du dömde, det var ju tvärtom jag som
130
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
