Note: This work was first published in 1998, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
maten och dukade. Jag hade velat göra det festligt när hon nu
kom och hade på morgonen gjort i ordning coeur de filet på en
bädd av råstekt vitlökspotatis. Det hade jag ätit på Freden. Maj
tyckte om riktigt kött. Nu var det bara att sätta in pannan i
ugnen. Jag hade köpt en flaska beaujolais också. Vin var hon
visserligen mindre intresserad av, men jag ville gärna ha ett glas.
De senaste kvällarna hade jag här vid skrivbordet i Elnas
lägenhet arbetat med fjolårets manuskript till "Hemkomst".
Det hade jag haft liggande i förvar hos Hasse. Jag hade läst
igenom och strukit för det som borde ändras. "Folkets hus" skulle
tryckas i december. Sedan skulle jag ha ut "Hemkomst" på
något förlag.
När vi ätit satte sig Maj vid skrivbordet och gick med
blyertspennan i hand än en gång igenom texten sida för sida.
Rättade stavfel, satte frågetecken i kanten, strök för det hon fann
onödigt.
- Den är nog i allmänhet bra, sade Maj efter två timmar. Det
minns jag jag tyckte redan i fjol. Men jag har sett mycket som
bör rättas. Det finns hela stycken som är onödiga också.
Hon bläddrade i manuskriptbunten:
- Se här till exempel. Hela slutet med döendet. Jag tyckte
redan i fjol att du höll på väl mycket med döden och skrev om
hur den där huvudpersonen låg och hade hj ärtkramp och tänkte
på livet. Det blev för långt. Nu när jag läser det igen menar jag
verkligen att du måste korta det.
- Infarkten behövdes för berättelsen, sade jag. Jag ville sätta
punkt. Anfang und Ende, vet du. Det är en bra skriven död
också. Den berättelsen skäms jag inte för. Jag gick ner från
Albogatan till Stadsbiblioteket om dagarna då när du var på
Stretered och sedan satt jag där och pluggade döende till dess
de stängde. Jag valde hjärtinfarkt och läste allt om just det
döendet. Det är ett fint och litterärt döende för offret vet ofta att
155
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
