Note: This work was first published in 1998, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fast något riktigt gräl blev det aldrig.
Maj pluggade nu. Hon läste på förmiddagarna när jag var
på arbetet och hon gick till preparandkursen om
eftermiddagarna strax innan jag kom hem. Om den kursen visste jag inte
mycket. Hon talade knappt om den och om vilka hon träffade
där. Då hon ingenting sade frågade jag inte. Det kunde ha
verkat som om jag var svartsjuk. Men att hon sov när jag gick om
morgnarna och att jag höll på att somna när hon kom hem fann
jag trist.
När jag satt vid mitt skrivbord inne på konsulatets gård
denna kalla vår och såg ut mot Humlegården var min längtan
efter Maj som en stark hunger. Men inte bara att få hålla om
henne, kyssa henne när hon vaknade på morgonen. Hon var
ju en hunger i kroppen. Men jag ville se på henne också, se på
henne när hon satt och läste och lyfte blicken från boken, se på
henne när hon gick genom rummet. Jag ville höra hennes röst.
Jag ville kunna sitta och tala med henne.
Det var dock inte bara för att få vara tillsammans med Maj
jag sjukanmälde mig fredagen den 26 mars. Jag ringde till
konsulatet och sade att jag hade influensa. Visst gjorde jag det också
för att vi skulle kunna helt rå om varandra några dagar. Maj
menade att detta var viktigt.
- Vi kommer från varandra annars.
Men framförallt gjorde jag mig fri för att kunna arbeta med
"Hemkomst". Jag hade skrivit igenom den i vintras efter det
att Maj kritiserat den. Nu skrev jag den än en gång. Inte för att
Björnberg ville det. Hans synpunkter gav jag inte mycket för.
Men när jag läste igenom romanen fann jag det nödvändigt.
Alltså sjukanmälde jag mig och satt fem dagar skrivande från
tidig morgon till sen kväll. Nya avsnitt. Ny komposition. Men
döden ändrade jag inte. Inte heller lade jag in psykologi.
- Jag skriver Gerd så som hon själv upplever sig, sade jag till
207
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
