Note: This work was first published in 1998, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Maj nästan snubblar över orden.
- Han gick på Sorbonne. Det var Kaj som tagit upp honom
till våningen på boulevard Jules Sandeau. Jag avskydde honom.
Han var en gris. Han var uppe och hälsade på hos Kaj ibland.
Då stängde jag in mig på mitt rum. Han gick som ett djur. Ett
stort djur. Jag satt inne i mitt rum då och hörde honom gå därute
i korridoren.
Hon talar hastigt och flämtande som om hon läser upp en
repeterad läxa. Hon står med ryggen mot kakelugnen, båda
händerna pressade mot det vita kaklet.
- Han bodde på hotell när du såg honom i Göteborg. Jag
lovar dig. Jag tyckte synd om mina föräldrar. Vad skulle han
där i Göteborg att göra. Vad var det som sade att han bara kunde
komma upp och hålla på. En enda gång låg han med mig. Inget
mer. Och i Paris bara. En enda gång. En kväll. Han fick inte
peta på mig i Göteborg. Jag svär.
- Han visste att du var med barn.
- Så hade jag sagt det eller skrivit honom det då.
- Var det därför han kom till Göteborg? För att du var med
barn?
-Jag vet inte, sade Maj. Jag vet inte varför han kom. Han
bara kom. Jag skämdes.
- Du låg med honom i Paris och skrev honom från Genève ?
- Nej, jag talade bara en enda gång med honom. En enda
gång och det var Alva som bad mig gå över med Kajs radio till
honom när Kaj reste och det gjorde jag. Det var hon som bad
mig bära Kajs tillhörigheter till honom, själv hade jag inte en
tanke på det. Så kom jag in i hans rum och så låg han med mig
där på sängen. Men jag tänkte bara på dig. Det gjorde jag dag
och natt. Det gjorde jag då också.
- När han låg med dig?
- Det går inte att förklara. Det bara är så. Ja, jag tänkte bara
250
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
