Note: This work was first published in 1998, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
taljerna. Det var ett så stort blad, mer än sextio gånger fyrtio
centimeter, att det nätt och jämnt fick plats. Men det gjorde
sig där det satt. Man kunde stå länge och se på det.
Th. Th. Heine lät j ag vara kvar över sängen, den behövde inte
tolkas privat men bladet av Erni vid telefonen bytte jag ut. Jag
tog bort flickan med benrangelsvännen och satte i stället upp
hans porträtt av Paul Eluard. Det med duvan. Jag ville inte att
Maj skulle kunna se vad jag tänkt om henne. Inte nu längre.
På tisdag morgon talade jag med konsuln:
- Det har blivit ändrat för mig, sade jag. Jag vill gärna arbeta
kvar.
- Vi har inte hittat någon efterträdare till herr Myrdal ännu
så det vore vi glada åt, sade konsuln.
Visst avskydde j ag arbetet. Inte för konsulns skull eller
Wol-skis utan för att jag blev sjuk i själen av att sitta på denna
kontorsstol den tid jag kunde använt för att skriva. Det fanns så
mycket som skulle skrivas. Men jag hade bestämt mig för att
ställa upp för Maj och att reda upp allting. Jag stannade dock
inte kvar i arbetet för Majs skull. Jag gjorde det för min egen
skull. Jag ville ha Maj. Då fick jag betala priset.
Det sade jag henne inte. Det finns uppriktighet som är falsk.
Jag ville inte verka som om jag sökte få henne till någon
tacksamhet för att jag uppoffrade mig. Sådant skulle skada
förhållandet. Sådan tacksamhet vore lika falsk som en trohet av tvång.
Jag sade henne bara att jag bestämt mig för att fortsätta på
konsulatet.
Det blev en märklig månad.
Maj låg inlagd för utredning uppe på Södersjukhuset. Hon
låg på psykavdelningen. Men hon kom ner till mig på
Skånegatan om eftermiddagarna. Jag hade sagt till konsuln att jag av
familjeskäl var tvungen att få vara ledig de två sista timmarna
var dag:
273
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
