Note: This work was first published in 1998, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för att ta steget över tröskeln in i sommaren 1955. Jag ville inte
möta mig själv i de månaderna.
Ylva Holms död innebar sedan också att jag inte längre hade
någon att tala med om hur detta jag såg och var med om när jag
öppnade portarna och gick in i det dået kunde skrivas. Det
fanns nu inte längre någon som stod mig tillräckligt nära men
samtidigt förhöll sig objektiv. Så dubbelt nära som Ylva varit
mig. Gun är nära. Men i nuet så privat nära att det blev svårt
för mig att utan något kvardröjande inre förbehåll inför henne
helt öppna den kärleken och den katastrofen 1955.
Denna dag i mars år 1998 när jag sitter vid min dator i
Bergslagen är det en vit senvinter som övergått i vår utanför
arbetsrummets fönster. Strålande sol. Hög luft. Blå himmel.
Sedan fem månader har j ag skrivit inne i det tidiga
femtiotalet. Portarna har öppnats framför mig på skärmen var
morgon. Jag har rört mig i 1951,1952,1953 och våren 1955. Jag har
även öppnat den tunga dörren till morgonen den 18 augusti
1954 och gått in i den svåra hösten.
Men när jag nu söker ta steget över tidströskeln in i
sommaren 1955 då börjar hjärtat slå så hårt att jag mår illa. Smärta i
bröstet; nästan som inför infarkten. Jag måste lämna datorn,
andas.
Jag går med min hund uppför Ryssvägen mot Orrudden.
Viker sedan av in mot de översnöade hjortronmyrarna. Det
finns lokatt här i skogen och två vargar. Jag ser inga spår av
rovdjuren i dag. Det har kommit nysnö i natt men den snön
ligger fräsch i skogen. Det är gnistrande vitt ut mot myren.
Hunden slår lovar runt mig.
Först därefter, när jag gått mig trött och svett, kan jag åter
sätta mig vid datorn och bestämma mig för att lyfta på haspen
och slå upp portarna även in till sommaren 1955. Jag gör det
och går då in i den sommar när mitt liv avgjordes. Den som-
312
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
