Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Texten av Mål-roo eller Roo-mål efter LSB, W 56 med varianter ur övriga kända handskrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
42. Stiernhielm ovölig[1] om Tijd ok Pänningar.
[2] Twänne feel hade han, om iag ok däm[3] skall märckia, det
första, at han war oacktsam både om tijd ok medel. Huaraf
förorsakades, at han aldrig mäd sine skrifter kom fram[4]. Han
giorde inte som iag ha’r sidt brukas i Paris, där iag dätta
för lust skull skrifwer[5], at wärden läter op dören för den[6]
främmande, om han hindrar honom, ok blijr icke dess mindre
lijka god wänn, eller ok, ta’r liuset ok lyser ut’n[7], så framt han
blijr öfwer klockan 10 eller 11 om afton, eller länger än han
sielf will. Männ Stiernhielm war så fatt, at om han hade aller
så angelägne saker för sig, ok en kom til honom, fast än af
ringa stånd, torde han likwäl qwitta alt sitt förehafwande, satte
sig att språka, fast än thäd leed[8] öfwer midnatten, ja til klockan
2 eller 3 om natten, til dess den andre sielf tog afskeed. Här
af kan wäl ok aftagas, at han icke war synnlig god huushållare.
Han lätt gå penningarne som de komme, spenderade på dem
som besökt’n. Lade pungen på bordet[9], ok lätt pijgan eller
gåss’n taa’ där ur, när de wille, så att när han låg i sängen ok
pijgan komm inn ok begärde twå hwijt runstyckin at kiöpa
miölk före (dät war mäst hans maat) sade han tag där, sij där
ligger pungen på bordet[10].
Πολυπραγμρςυνη [Polypragmosýne].
Häraf kom att han alt för ett war en torftig mann ok hans
skrifter komme til att liggia otryckte mädan utj honom fans så
lijt’n drift, at däd kom inte ur händren på’n. Så ok fördenskull
att han toog sig så myckit före; han war en Jurist, en Physicus,
en Moralist, en Lingvist eller Etymologus, en Poët, en
Antiquitist, som han ok i någre åhr för sin död war Præses i
Antiquitetz-Collegio. Dessutan idkade han myckit Mathesin[11], ett så heelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
