Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Psykografen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gång förut i hela sitt liv. Och alla djur tycker ju om
dig — så orsaken är inte att söka där. Hon är ju en
barnhäst. Jag var bara liten flicka, då jag red henne
första gången, och ända tills i dag ....
— Ja, i dag var hon allt annat än en barnhäst,
inföll Chris. Hon var en riktig satan. Hon försökte
att skubba av mig emot trädstammarna och slå in
skallen på mig mot grenarna. Hon använde sig av de
allra trängsta passagerna hon kunde finna. Du skulle
ha sett henne pressa sig igenom. Och såg du hur hon
sköt rygg.
Lute nickade.
— Uppförde sig som den värsta halvvilda
präriehäst.
— Men vad vet hon om att skjuta rygg och att
kasta av? frågade Lute. Hon har aldrig förr gjort
det — aldrig.
Han ryckte på axlarna.
— Det är kanske en bortglömd instinkt, som efter
en lång slummer vaknat till liv igen.
Den unga flickan reste sig med en energisk min.
— Jag vill ha klarhet i det, sade hon.
De återvände till hästarna och undersökte Dolly
grundligt, men undersökningen bragte ingenting i
dagen. Hovar, ben, betsel, mun, kropp — allt var
som det skulle vara. Sadeln och sadeltäcket var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
