Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Bakning; normalrätter; njutningsmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
födoämnen. Med stor ifver sökte människan t. ex. efter
honung, och i början har hon kanske kommit under fund
med honungens sötma genom att äta själfva biet och
humlan, såsom herdegossar än i dag göra. Ville man i
forntiden tala om ett härligt land, så skildrades det som
honungsrikt; ville man krydda en högtidsrätt, så skedde
det med honung. Jämte honungen har i södern
sockerröret och i de tempererade zonerna safven (s. k. lake) af
björk, lönn m. fl. lämnat medel att tillfredsställa behofvet
efter sötsaker. Då man en tid gömt sådan saft, råkade
den i jäsning och blef rusande. Det välbehag, som ruset
beredde, framkallade sedan bemödanden att på flera sätt
erhålla rusdrycker. Det finnes ingen del af jordklotet,
där icke människorna på ett eller annat sätt skaffat sig
något rusmedel, och ju lägre människan står i
odlingsgrad, ju mer hemfallen är hon i allmänhet åt ruset i en
eller annan form. Den i människonaturen grundade
orsaken till detta är icke en blott sinnlig. Det mäst lockande
är den sorglöshet, tillförsikt och glädje för stunden, som
ruset framkallar. Därför finner man flera åt ruset
hemfalla människor i de fattigaste klasserna eller bland
dem, som ej i andliga njutningar kunna söka glömska
för bekymren; man finner flera i norden, med dess hårda
natur och ofta otacksamma arbete, än i södern. Och där
rusdrycker icke brukas, användes i stället — äfven hos
vilda folk — tobak eller något liknande. Det är därför
troligt, att först när människosläktet nått en grad af
lycka, upplysning och utveckling, om hvilken vi nu
endast kunna drömma, skall dessa eggelsemedels stora välde
taga ett slut.
Alla de rusdrycker, som nutidens vilda folk bereda
af olika ämnen, lämnar jag å sido och vill endast påpeka
det uråldriga bruket af mjöd, som beredes med honung
och några starkt rusande örter. När ängarnas uppodling
och skogarnas svedjande gjorde bien mera sällsynta, när
åkerfälten kommo i vildmarkernas ställe, då blef ölet
också brukligt; redan på ett mycket tidigt skede förstod
man antagligen att, som nutidens vildar, tillreda drycker
af mjöl (eller hela sädeskorn) och vatten. Dessa drycker,
mjöd och öl, höra af klimatiska orsaker hufvudsakligen
till norden. Vinet hör, af liknande skäl, till sydligare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
