Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ui
-ui.’-er. .lag handiade och talade såsom den måste handla och tala,
souti.omöjligt kail lära sig förstå det en meöniska,■ derföre att han
kallas, gréfve eller, baron, har . inerä1 rätt till aktning :än hvilken
annan som helst.; För första gången i ert lif hörde ni en person
helt uppriktigt uttala sin afsky för adeln, för det förtryck, den i
alla tider utöfvat och för den låga ståndpunkt af verklig bildning
och moral dessa landets förste besitta. Jag trampade,,äåsom ni
sjelf sade, på den gloria af falsk öfverlägsenhet, hvarmed ni var
van att omgifva den samhällsklass* ni tillhörde* och jag visade er
huru af noll och intet värde en storhet är, som icke stödjer sig
på verklig förtjänst-1, utan erhåller den fram,ett namn, som genom
traditioner varit utmärkt.11 .— Stephana höil upp.
..Nå, min fru, ni har ännu ej kommit till resultatet,“
.,Resultatet blef, att mina ord förde er pä tankar, hvilka
gjorde att ni med kalla förnuftet granskade dem, och ...............
„Fortsätt, jag ber!11
„Och ni kunde icke förneka sanningen af hvad jag i den
upplysta tidens anda talade. Ert högmod, förlät det skarpa uttrycket,
kämpade visserligen emot, men förnuftets röst är icke. så lätt att
nedtysta. Lemna vi blott en gång rum för sanningens ljus uti vår
själ, då måste mörkret vika. Att vi sa ofta missledas af det
falska ligger deruti, att vi tillsluta värt öra föi‘ det sanna.1-
„Men hvarför egäe just ni den makten att förmåmig tänka
b.fver edrä ord och låta dem vinna inflytande öfver min själ, då
ieke en gäng niin egen far förutförmått mildra min oböjliga stolthet’?11
„Derföre att jag talade till er sedan motgångarne tvungit er
att inse det menniskan, för att skapå sig en existens*, behöfde
nä got mer än ett lysande namn. Er ekonomiska ställning, hade
redan tvungit er att stiga ned ifrån den höjd, ni innehaft, och
om-tankan för framtiden redan lemnat rum för reflexionerna, hvilka
gjorde er tillgänglig för det sunda förnuftets röst.11
Herman satt en stund tankfull, derefter sade han:
; „Möjligtvis har ni rätt; dock tror jag, att om ni, äfven under
min stolthets och mitt högmods bästa dagar, talat till niig, skulle
edra ord gjort samma intryck på mig.11
„Nej, grefve,Herman/- sade Stephana med ettertryck, ,,de hade
dä endast uppväckt ett outplånligt hat emot mig.11
„Hata er!“ Herman smålog sorgsets „Sannerligen skulle jag
icke önska att kunna göra det. Nu betviflar jag storligen att ni
skulle förmå mot er uppväcka ens min ovilja.1.4
„Hvem, vet, en dag skall kanske komma, då
niStephana steg upp och gick fram till pianot. Herman följde henne.
, „Dä jag?“ upprepade han frågande.
„Då, ni; önskar att jäg aldrig, kommit i er väg.“
„Det är möjligt/1’ svarade Herman långsamt, „men om en sädan
dag kommer, blir det aldrig, annat än mitt eget olycksöde, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
