Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett möte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ställde sig mittemellan mitt tåg och stationshuset. En
bredaxlad herre, på en gång välbekant och
främmande, stod mitt i kupéfönstret och talade neråt
mot en reskamrat i kupén. Jag kände denna
huvudlinje om någon i världen. Det var Andreas.
Det dröjde ett par ögonblick innan han blev
medveten om mig, och under tiden hann jag ta in
honom i en outplånlig bild. Mina ögon voro skarpa
nu. Inte mera fördunklade av kärlek eller av hat,
inte förslöade av vana. Och han stod där så
obarmhärtigt belyst av den spanska vårsolen, att jag kunde
räkna de gråa håren på hans huvud, och så nära att
jag kunnat räcka ut min hand och stryka över dem.
Mitt hjärta började klappa hårt. Andreas,
Andreas, du har förlorat din ungdom. Du är faktiskt
icke mera så olidligt skön! Du har inte förstått att
vara rädd om den gåva du dock värderat så högt.
Du har tillåtit livet att komma dig nära, eller har
det gjort så mot din vilja? Mot din vilja åldrat dig.
fårat dig och sårat dig som oss andra? Vet du av
att i ditt ansikte finnas redan förebud till
resignationen och döden? Även du, även du!
Då han kände min blick, såg han upp, vände på
huvudet, ryckte till och gjorde en rörelse som för
att dölja sin reskamrat. Om det var av önskan att
skona denna eller mig vet jag ej. Vem det var vet
205
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
