Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett möte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag heller ej. Men att han blev obehagligt berörd,
det såg jag, och det var inte att undra på. Vårt sista
möte vid Margaretas konfirmation hade varit föga
angenämt. Jag hade varit en markatta då.
— Så eget, sade han, är du ute och reser?
— Ja, sade jag, tycker du det var så eget? Jag
hörde själv hur vardaglig min röst lät och var glad
att den dolde min våldsamma upphetsning.
Så tego vi. Han kastade en blick på sitt
armbands-ur, jag en på mitt.
Han som en gång sagt — jäklar att jag skulle
minnas det just nu —: "om inte evigheten finns,
skapar jag en åt oss", brydde nu sin hjärna efter ett
konvenabelt ämne att konversera bort två minuter
med.
Jag borde ha sagt: Andreas, jag ser hela vårt liv,
gör du? Men jag sade: Du tittar kanske efter en
lunchpåse, men det finns inga. Vi är inte i Italien.
Han kastade sig ivrigt över ämnet lunchpåsar:
Den bästa jag nånsin fått tror jag var i Pisa.
Eller var det Milano? Nej, det var bestämt Pisa.
Jag kunde inte hjälpa upp hans minne, eftersom
jag inte ätit lunch med honom vare sig i Milano eller
Pisa, så jag teg.
Plötsligt bröt han av mitt i en beskrivning av
innehållet i pisapåsen.
206
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
