Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— <18 —
miljerna sprider oenighetens och splitets gift; då
deremot en sann kristen icke söker tvinga någons
samvete, viss att en påtvingad öfvertygelse är ett
hus bygdt på sanden.
Från de nu skildrade öfverdrifter var vår
läsa-represt fullkomligen fri. För att öfvertyga oss
derom, behöfva vi blott lyssna till ett samtal emellan
honom och en person, som sökte hans råd i en
vigtig angelägenhet. Saken var den, alt af ett
tro-lofvadt par inom församlingen fästmön visade sig
mera böjd för det andliga, än fästmannen kunde
förlika sig med. Deraf uppkom å hans sida
kallsinnighet, som djupt smärtade den hängifna flickan.
Hon skyndade derföre till adjunkten, för att i hans
sköte nedlägga sina bekymmer. "Bäste Magister,"
sade hon, "jag är bra olycklig; ty Anders håller ej
mera af mig, alltsedan jag genom Guds nåd blef
mera allvarlig i min salighets sak. Ilur skall jag
göra?" — "Kära barn," svarade han, "kommer du ej
ihog, hvad som står skrifvet: du skall mera lyda
Gud, än menniskor! Vårt korta jordiska lif kan ej
bättre användas, än under lydnad för Guds bud.
Alla jordiska tankar och böjelser böra vika för
omsorgen om det ena nödvändiga. Är din fästman en
ädel menniska, skall han ej älska dig mindre för
denna din omsorg om din fattiga själ." — "Men bör
jag ej på allt sätt söka göra honom lika sinnad med
mig?" "Nej, sök ej alt mol hans öfvertygelse draga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
