Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 46 –
sätt an länsmannen: Hvad tusan böflar," röt denne
lill vid inträdet hos Comministern, "är detta för
ordning? Vill du, din sacram— prestdj—1,
förskrifva lagar för mig? Jag skall min själ lära dig
mores." — "Nå! Nå! Herr Commissarie, sakta i
backarne. Jag undanbeder mig för det första allt
du-skap tillsvidare, och för det andra all ohöflighet.
Om vi äro af olika meningar, så kunne vi ju i
allsköns stillhet samråda och sammanjemka dem." —
"Sammanjemka? Hvad falls? Jag skall, ta mig
böf-len, sammanjemka er lekamen, om ni ej genast
faller till bönboken. Jag har väl förr en gång
tuktat en sådan gynnare, som ni är." — Nu var
tålamodet slut, och med ett enda tag lyftade han den
digre Commissarien från golfvet och lät honom
återfalla dit som en vante. Detta handgripliga prof
på öfverlägsen kroppsstyrka medförde den verkan,
att länsmannen allt ifrån den stunden förvandlades
i hans sällskap från en brummande björn till ett
späkt lam. Han hade till och med så mycken
respekt för honom och derjemte tillgifvenhet, att han
under den förbjudna bränvinsbränningstiden lät
ho-honom opåtaldt bränna; och då slutligen några bland
allmogen, som sjelfve blifvit pliktfäilde för
öfverträdelse af förbudet, angåfvo Comministern,
skickade han hemligen bud till honom att till den
blifvande undersökningen dagen derpå föra redskapen på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
