Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 47 –
vinden, väl öfverdamma den och försegla den med
det medsända sigillet.
De enda tillfällen, då vår Comminister gerna
spelade öfversittare, inträffade på "färavägar," i fall
någon bonde intet körde ur vägen för honom. Han
sade likväl alltid först till, men blef han icke på
ögonblicket åtlydd, så vankades genast ett piskrapp
vid förbifarten. Detta öfverdåd höll en gång på att
stå honom ganska dyrt. På en resa till C. mötte
han en 16 à 20 godsare från O—s bruk. Då den
förste icke höll ur vägen, blef han genast på
vanligt sätt tillrättavisad. Denne stadnade under
hojtande till de efterföljande kamraterne, och genast
rusade de som ollonsvin mot förolämparen. Men
sedan han försett sig med en försvarlig
gärdsgårdsstör och fått sin skjutsbonde till ryggvärn, började
han meja sina motståndare som säd i skördanden.
Sjelf tillstod han likväl efteråt, att han aldrig varit
så illa ute som den gången och vid calabaliken i
Greifswald-
6»
Inom pastoratet var vår man ganska afhållen
både af ståndspersoner och allmoge. I annexan fanns,
såsom man säger, endast ecclesia pura; men inom
moderförsamlingen bodde åtskilliga högmögende
herrskapen Äfven dessa sednare visste vår man
behandla på rätta sättet och satte dessutom ej sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
