Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 67 –
Han skulle vilja hjelpa mig, mig som fräckt
trampat Hans bud under fötterna! O! jag är en
förlorad son" — och èonvulsiviska snyftningar qväfde
rösten. "Men röfvaren på korset fick ju nåd! Ja
det tror jag, han ångrade sig; men hvar är ttain
ånger, min bättring? Jag vore ju färdig,,jag
känner det väl, att åter beträda brottets bana"–
Skulle du göra det, om Herren verkligen förläte
dig alla dina synder och ville upptaga dig i sin
himmel? — — "Himmel! O! ett främmande ord
för mig! Der har har jag icke på länge, länge varit
med mina tankar. Hellvetet har egt mig helt och
hållet — Har egt mig? Eger det mig icke ännu?
0! jag eländige! Ingen fader har gungat mig på
sina knän — ingen moder har tryckt mig till sitt
bröst. Från födelsen förskjuten af fader och moder
har jag vuxit opp lik ett vildt träd i skogen — ett
vildt träd? Nej ett vilddjur. Ingen lärde mig känna
Gud i barndomen — och min första nattvardsgång
— den kom för sent — den var blott en ceremoni,
som lemnade hjertat tomt, tomt på tro, hopp och
kärlek. O! jag olycklige, förskjutne af Gud och
menniskor!" Och èn ström af tårar fuktade hans
hufvudgärd.
Det började dagas. Det sparsamma ljuset föll
genom gallret in i dén ensliga cellen; men intet
Ijüs från åfvan trängde in i fångens mörka hjertecell.
Mechaniskt steg han opp och klädde sig} och nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
