Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 74 –
faller hans blick på det lilla bordet med
andaktsböckerna på. Häftigt fattar han i en bok — det var
Psalmboken — och hans ögon falla på den 467
psalmen. Under hela tårar läser han denna för hans
själatillstånd så lämpliga psalm.
I detsamma sattes nycklen i dörren och
Directeuren trädde in. Fången sökte dölja sin rörelse,
men Directeuren, som såg hvad klockan var
slagen, sade till honom både förebrående och
upp-muntrande: "blygs ej, kära G., att synas rörd
af Guds ord! I stället borde vi, usle syndare,
blygas och skämmas för alt stå emot Guds Andas
nåderörelser i våra hjertan. Låt nu Guds Ande
fortsätta sitt påbegynta verk i ditt hjerta — och du
skall omsider finna ro till din själ hos Honom, som
så kärleksfullt uppmanar alla arbetande och
betungade själar att komma till sig. — Jag vill denna
gång icke dröja längre hos dig; ty Pastorn
kommer genast."
"God morgon, min kära G.!" sade
Fångpredikanten vid sitt inträde; "hvad tycker du om din nya
bostad? Här är ju lugnt och varmt och trefligt emot
källarhvalfvet i det gamla häktet, der det var så
kallt och ruskigt? Eller hur?"
o
"Ah! ja. Men sanningen att säga, så passade
den yttre osnyggheten och otrefligheten derstädes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
