Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men judarna, som voro i Jerusalem, vordo inga-
lunda modfällda. Ty de gjorde utfall och stredo man-
ligen och brände upp mer än en av romarnas vädurar,
och när murar stöttes omkull, hade de redan byggt
andra där bakom, och när de belägrande grovo gångar
under jorden för att på så sätt komma in i staden,
grovo också de hemliga gångar för att sålunda kunna
falla över Herodes’ folk nattetid. Och det hände sig
så att de som grävde gångarna — de som kommo
ifrån staden och de, som kommo ifrån lägret — möttes
under jorden. Då vart där strid emellan dem, och de
slogo varandra ihjäl.
Och det som var Jerusalems invånare till icke ringa
tröst och gjorde dem hårdnackade i kampen, det var
de falska profeternas spådomar. Ty falska profeter
gingo omkring i staden och ropade: »Jahveh skall göra
ett under, Jahveh skall hjälpa sitt folk.» Och prästerna
sade till folket: »Skulle icke Jahveh så mycket mera
hjälpa sitt folk, då det nu är sabbatsåret och då I lytt
hans stadgar och detta år alls intet sått, ej heller tagit
trädens frukter?»
Men då Jerusalems invånare snart hade föga kvar
att äta och blevo försvagade av hunger, voro där några
av dem som sade: »Må vi då icke taga oliverna från
våra oljeträd och fikonen från våra fikonträd? Om
Gud låter dem växa också under sabbatsåret, månne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
