Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
mannen, som stod på torget och spelade och sjöng.
Och det var en ung man, vilken var klädd såsom en
Syrier, och hans ögon voro mörka och milda. Och detta
var den sång, som han sjöng:
Nu är den tid, då saven stiger stark,
nu är den tid, då marken står i blom,
då muntra kiden springa högt av fröjd
och vatturika bäckar sorla glatt.
Nu är den tid då uti mänskobröst
där föds en längtan stormande och stark:
att söka vägar ut i okänd rymd,
att söka lyckan i en kvinnas famn.
Aristobulos sade: »Moder, jag vill sända en tjänare
ned till denne mannen och bedja honom komma in och
sjunga också andra sånger för oss. Ty alltsedan jag
var i Egypti land, har jag icke hört någon, som sjungit
så fagert och så väl.»
Hans moder sade: »Gör så, om det lyster dig.»
Och Aristobulos sände ned en tjänare att hämta
mannen.
Denne trädde in, hälsade och sade till Aristobulos:
»Vad önskar du av mig, o herre?»
Aristobulos svarade: »Allra först att du må säga mig,
vem du är, och varifrån du stammar, och var du har
lärt att sjunga och spela så som du gör.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
