Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
sagt henne därom och därför att hon höll sin broder
kär. Ty änskönt Aristobulos ingalunda så mycket som
Alexandra trådde till makten och äran, likväl, då han
alltjämt hörde sin moder säga, att detta var en skymf
för honom, så sörjde också han däröver.
När nu en dag Mariamne åter begynte tala med
Herodes om detta, svarade han henne:
»Skriv ett brev till din moder och sänd det med ett
bud’till Jeriko, och bed att hon kommer till mig den
och den dagen, så vill jag tala med henne om denna sak.»
Och Herodes förstod väl, att Alexandra var honom
gramse, och han hade misstankar om att hon skrivit
till Kleopatra om dessa saker. Ja, han trodde även,
att hon stämplade för att fördriva honom och få sin
son till konung. Ty Herodes var av ett sådant sinne,
att han var snar till att tro andra om ont.
Så kallade han nu tillsammans en skara av sina
vänner — nämligen dem med vilka han hade för vana
att rådpläga om sina angelägenheter — att de skulle
vara hos honom den dag, då han stämt Alexandra till
sig. Och när de alla voro församlade, begynte tian
tala till dem och säga:
»Det är eder väl kunnigt, huru jag städse och på
mångahanda sätt hulpit och beskyddat alla av Hyrka-
nos’ hus. Och att jag icke strax gjorde Aristobulos till
överstepräst, det var allenast därför att han tycktes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>