Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
249
gång hade han av Kleopatra övertalats att vända om,
en gång hade han gått endast mot Armenien och där-
vid vunnit guld men föga ära. Denna gång hade där
dock, tycktes det honom, varit gott hopp om att kunna
besegra parthernas folk. Ty ägde han icke redan Ar-
menien, och var icke konungen av Medien hans bunds-
förvant?
Stort hade han drömt: han skulle gå Alexanders,
makedonierns väg; bortom parthernas land skulle han
tränga ända till Indien, det guldrika.
Så skulle de väl få annat att tala om i Rom än allt
det som Octavianus illvilligt förtalde. Så skulle väl
romarna upphöra att säga, vad de nu — det visste han
yäl plägade säga: »När det första triumviratet ryckte
till sig makten, då miste väl Rom sin frihet, men det
fick dock, genom Cæsars och Pompeji segrar, ära och
glans och vidgat välde. Det andra triumviratet åter
— det har tagit vår frihet utan att giva oss något i
gengäld. Ty vilka bragder hava väl Antonius och Octa-
vianus och Lepidus utfört — utom att de gjutit lands-
mäns blod och tagit landsmäns ägodelar?»–––––––
»Vakta dig för Octavianus», hade spåmännen alltid
sagt honom. »Din stjärna brinner klar, men när hans
kommer i närheten, fördunklas den.»
»Vakta dig för Octavianus» — det sade också hans
vänner i Rom. Och icke hade han betvivlat, att så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
