Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
293
Medan nu alla talade om vad som nyligen hänt —
nämligen om slaget vid Aktion och huru Antonii här,
sedan den i sju dagar troget väntat pä sin fältherre, till
sist givit sig till Octavianus — sade Izates: »Det har alltid
tyckts mig, att egypterna äro ett trolöst folk, och så
visade de sig ock i sanning mot den store Pompejus,
som kom att söka skydd hos dem; honom stötte de ju
en dolk i hans rygg. Och därför förundrar det mig icke,
att Kleopatra svek Antonius och flydde ur striden.»
Härtill svarade nu Apion: »I vad som skedde med
Pompejus, hade drottning Kleopatra likväl ingen del,
ty det var hennes broders, konung Ptolemaios’ råd-
givare, som hade skulden därtill, och vid denna tid var
hon redan av dem fördriven ur landet. De fruktade
henne nämligen, därför att hon var långt klokare än
brodern.»
Nu talade Saramalla och sade: »Av det du nu säger,
o Apion, styrkes jag än mera i det, jag redan förut
tänkt, nämligen att det varit till olycka för drottning
Kleopatra, att hennes förstånd så mycket övergår andra
människors. Ty bland människors barn äro de allra
flesta sådana, att det harmar dem, när någon tyckes
vara i allo förmer än de. Och att kvinnorna avundas
en kvinna, som är skönare till utseendet och är här-
ligare klädd än de, det är ju visserligen icke att för-
undra sig över, men, såsom vi alla veta, pläga männen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
