Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
365
jorden är oförskyllt, emedan vi alla felat redan innan
vi fötts till detta liv. Ty Guds rättvisa vakar evigt
och skådar människornas gärningar och öden från det
ena jordelivet till det andra. Men så barmhärtig är
Herren, att också det som är vårt straff, bliver oss till
styrka och fostran, om vi tåligt bära det. ’Därför,
om I viljen utkräva av lidandet dess välsignelse’ —
sade Menahem — ’så klagen och knoten icke.’ —Och
om så är, min broder, att vi två liksom mera tillhöra
och likna vår moders ätt än vår faders, och om vi så-
lunda kunna sägas vara de sista av makkabéernas sorg-
tyngda släkt, så tyckes det mig vara något gott, detta:
att vi skuldlösa dö och utan att någonsin hava varit i
osämja med varandra.»
Sålunda tröstade och styrkte Alexander sin broder.
Och då den dagen kom som skulle bliva deras sista,
gingo de med lugn frimodighet den svåra väg som
är dödens.
Men när det vart kunnigt i Judæa, att Mariamnes
söner hade mist sina unga liv, vart där en stor vekla-
gan över hela landet. Ty alla hade älskat dem för deras
ungdoms och fägrings skull och för deras ädla, kungliga
skick, och alla hade hoppats, att de en gång med rätt-
färdighet och godhet skulle styra landet. Men nu, sade
de, hava vi icke längre något hopp.
Och en av dem som klagade över deras död sade:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
