Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nornas ^mbud^mäi}f’ (iels fvde^as
måhat-liga >>u^jäiy¥nfög^rgan»( >’äro rena Sför-1-
■v « 4>
n^rhas
ligfå
falskade lögner.
För det första Jiät jag aldrig i mitt liv
ufört något blockädbrytéri. Vad som gav
er . ett tillfälle att komma åt mig med er
anklagelse - tillgick på följande- sätt i ’héla
besättningen, både.eldare och däcksfolk,
överflyttades från en båt till en annan.
Jag var då den enda omtiord som
tillhörde I.; W. W, Jag vart följaktligen
stämplad som blockadbrytare, -medan al
la de andra, goda medlemmar i
Eldare-eller Sjömansunionerna, • ansågs som
fullt, i, sin rätt att göra en sådan
överflyttning, ‘mgoit anmärkning -.emöt ’
deras handlingssätt har i alla fall aldrig
hörts utav.
Om ni anser en dylik handling för
bloc-kadbryteri, då bör denna regel också
gälla.för alla utån undantag. «
Jag hoppas emellertid att i följande
nummer få en möjlighet att beskriva hur
ordet »blockadbrytare» skall-tolkas så att
varje sjöman får eii förståelse för ordets
innebörd i stället för de oklara
tolkningar, för att ej säga förvrängningar,
som herrar fackföreningsledare sprider
ut under sken av social upplysning bland
sjöfolket.
Sedan till beskyllningen av »par
rasit». I. W. W:s definition av ordet
parasit är, ifråga om .dettas tillämpning på
en människa, ungefär följande: . Varje
vuxen människa som lever av det
mervärde som arbetarna i form av profit
framskapar, vilket frånstjäles dem på
grund av att de äro i avsaknad av de
maskiner eller verktyg, vilka de äro
nödtvungna att använda för att kunna leva,
är en parasit. De egentliga parasiterna
äro således den klass som är i besittning
. av dessa maskiner. och verktyg,
kapitalistklassen.
Sedan existerar det vissa grupper, söm
också kan betecknas som parasiter, även
fast de inte äro i besittning av någon
vidare större egendom. Till dessa
grupper kunna vi räkna mellanhänderna inom<
distributionen, emedan deras produktiva
arbete endast utgör en ringa bråkdel av
den inkomst som de tillgodogöra sig.
En del andra grupper kunde ju även
nämnas i detta sammanhang, men
utrymmet tillåtter det icke. Sedan- har vi ju
de kriminella brottslingarna, vilka;. även
om de icke ökas i antal, dock förmår att
leva allt längre och längre som parasiter
på grund av sin samhällsställning, till
exempel förskingrarna.
Till dessa grupper kan jämväl
tilläggas många politiker och, sorgligt nog,
även fackföreningsledare och avlönade
funktionärer.
Alla dessa senare nämnda grupper äro’
emellertid inte av någon större betydelse
för arbetarklassen på grund av den lilla
ekonomiska makt de- äro i besittning av.
Det är endast när-de ställer sig rent på
kapitalisternas sida, som de göra skada
för’arbetårnä genom siri antisociala
verksamhet. Politikerna göra det genom att
inbilla arbetarna att de kunna förbättra
sin ställning genom att överlåta -åtv dem
att pév entrétiföiad t’.- få?’
utföra:.Wbétar-klassens sociala och ekonomiska
förbättringar. Fackföreningsledarna , .likaledes,
emedan de anse att de äro fullt skickade
ätt iutföra arbetarnas strider. Bägge
dessa grupper söker på alla sätt att
förhindra afla sociala idéér att komma ut ibland
arbetarna, som går stick i stäv med deras
verksamhet, emedan dessa idéer
eventuellt kommer att antaga -fasta former i
organisation och - taktik,’ där1- dessa
kategorier bli överflödiga, och . följaktligen
mister de därigenom sina ekonomiska och
sociala ställningar. Där .ligger hela
förklaringen till deras uppförande,’ samtidigt
som det är orsaken till att de allt mer
och mer tenderar att- helt förvandlas till
parasiter. Att I. W. NV.:s avlönade
funk-;-tionärer äro parasiter har vi hört mång-,;
faldiga gånger förut, men dessa beskyll-
"t.C j* sr? •jfl.r-.\ • JT- . f-y
v s !■ V. i A-’-fe * JTk 1
•:"1 r% Ä Å* Ii f I
ar
W ältiér i Cj Hinith.
• •
Världens
indus.tria.rbe-t a r é- (I: W. W.) äKutäri tvivel den
mest revolutionära
arbetareorganisation i världen. Eien är det
kraftigaste uttrycket för revoltens livskraft
mot det ekonomiska förtrycket.
Den är något mer än en
arbetare-organisation^ Den är en idé och ett
ideal. Den representerar de bestulna
och^ryjösa. slayamg-fö/.enade i
ha.nd-fi’ng : ;|in historiSkä uppgiftp^ktt
tagär tillba^a y.ad’’som bliyit
lét dem. I. W. W:s medTemsskap
består av bara lönearbetare. Dessa äro
av alla nationaliteter,! täjäöde alla
tungomål, bär -allä de.töiika rasernkS
kännetecken, dock alla tillhörande en
nation, a.r b e t are k 1 a s s.e n.
Härinom samlas män och kvinnor,
barnen också, ung och gammal, födda
här eller där, tekniskt kunniga ejler
ej, de fast bosatta såväl som de som
måste flacka omkring, alla
gemensamt gå under samma namn,
»arbetskamrat» (fellow-worker). Inom I.
W. V/. finnes dét ingen gränslinje för.
vare sig,ras, tro, hudfärg, kön, åldér
eller skicklighet och därför ingenting
som hindrar var och en ätt bli med
i kampen. Medlemskapet avlägger
inte någon tro och huldhetséd till
någon inbillad gränslinje och gör
ej-anspråk på något speciellt land;
Det nöjer sig icke med någonting
mindre än världen. Medlemmarna
såsom varande lands- och
egendoms-lösa har följaktligen ingen
patriotism eller orsak att vara patriotiska.
De äro helt enkelt rebelliska slavar
som söker att vinna industriell
frihet. • •
Den direkta aktionen är I. W. W:s
livskraft. Den organiserar endast på
arbetsplatsen för att där uppnå ome-
delbara vinningar och med deséa som
etapper på vägéri gå.vidare,hän.mot
övertagajidetoch kontrollerandet äy:
industrien. Den önskar endast
produkterna för producenterna. Den gör
gällande att v ä r 1 d e n ä r f ö r a
r-b e t a r n a. -
Arbetarna äro uppmanade a^tt
minska pä utsläppningen av sin
arbets-kraf ^-attr neka. att följ a maskinernas
hastig^ témjp’oji, ändfa V£i$, aft
arbeta^sakfä oöh. idärig#o;m|nitnsj^
kapitalisternas profit.
■ Den håller’ f.öre att den makt\som
kapitalistklassen iiinéhaf för
närvarande berot på okunnigheten hos
arbetarna om deras ekonomiska
möjligheter., För’när arbetarna veta att
endast deras arbete skapar värde, då
kommer de att beslagtaga och
behålla produktions- och
distributionsma-skjneriet samt sköta detta för sina
egna intressen. Den ser att
yrkesskickligheten försvinner i och genom
maskinerna och att arbetarna i
industriella avdelningar uppställer sina
arméer för »E n stör u n i o n» av
alla industrier.
Den-föraktar de försvinnande
yr-kesorganisationerna méd sina
fordringar om privilegier och sina
ändlösa strider ibland arbetarna.
I W. W:s distrikt och Brancher
äro så formade att de upphäver
onödiga meningsstrider på.samma gång
som de giva full rätt att ordna
fabriks- och språkdetaljerna inom ofr
ganisationén.
Genom att organisera industriellt
vinner I. W. W: oändligt och av vad
som- är av mera livsviktig betydelse,
den formar därigenom den fasta
grundvalen för framtidens ordning
av samhället.
ningar utslungades av arbetsköparnas
lejda journalister i kapitalistpressen och
miste följaktligen småningom sin kraft
bland arbetarna emedan dessa snart
genomskådade deras falskhet. När
emellertid arbetarledare utföra samma tjänst,
då intyga de samtidigt att de övertagit det
arbete som förut utfördes av väl avlönade
och kapitalistbesoldadé journalister. Vi
däremot kan bevisa, att I., W. W:s
avlönade funktionärer icke äro parasiter
genom att anföra: Då I. W. W. grundades
fastslogs det i dess konstitution, att
ingen avlönad funktionär fick uppbära
högre lön än vad medlemmarna tjäna i
genomsnitt.» Ingen aylönad funktionär
får-.-Yidare-Jnijeha.;Sin :plats-.mer;än ett-år,
vilké#iregeW*H.ksom allå -^hdra-tégl^ kan
uppvisa ett fåtal undantag, men i regel
åtföljes.-
De flesta åv dessa avlönade
funktionärer ha fått genomgå nästan obeskrivliga
lidanden för sitt arbete för
organisationen^ en (;dej: har mördats; ett .^or? flertal
[-misshandlingar,-]
{+misshandlin-
gar,+} hundratals ha kastats i fängelse, där
de, suttit., i. många; år,- ja äyeq-Ji nuvarande
tid häktas våra funktionärer på en del
ställen i Amerika. Endast för något över
én månad sedan - häktädes både
Brarich-sekreteraren och hamndelegaten för
Mä-rihtranspbrtarbétatnas Industriella , Uni-’
ön N:ö- 510 av I. W. W. - i staden
San-Pedro,’ Kalifornien, ’där de nu sitta och
vänta på sin döfrty som kari bli från ett
till fjorton år straffarbete i fängelset Sah
Quintin, där det allaredan förut sitter:
over ett hundra av -organisationens
medlemmar. Allt detta borde i alla fall be-<
visa, att det inte är- Tör lönens skull som
des^a kamrater åtagit sig funktionärsplat- i
serna utån det har varit, och är än i dåg,^
for I. W. W:s ,sociala idéer som db
arbeta och kämpa. ’
Att jag sedan förskingrat I. W.
W.-branchens kassa här i Stockholm, som en
del ombudsmän av Sjömans- och
Eldare-unionen utsprider bland sjöfolket i en
del hamnar, är en mycket simpel lögn.
Utspridarna av sådana rykten borde
betänka, vilka följder som uppkomma på
grund därav, men antagligen äro de för
kortfattade i hjärnan för att se det.
Eventuellt kommer sjöfolket naturligtvis att
få veta sanningen om den saken och
därmed kommer de också att i framtiden
mista allt förtroende för en sådan
individ, som sprider dylika dumma lögner.
Därmed mister Han ju all möjlighet att i
framtiden tjäna arbetarna och
arbetarklassens syften. Jag vill emellertid
upplysa om ätt I. W. W. varken här ellér
annorstädes har några vidare kassör att
tala om. I. W. W. är vanligtvis i skuld;
i fråga om pengar i kassor så är I. ’W. W.
den fattigaste arbetarorganisation i
världen;; I.- W-W^tar en dag in eri massa pen-1
gar, men ,de. gå ut så ,fort,de komma in, för
att utnyttjas till arbetarklassens
upplysning medan de ännu ha något värde.’ I.
\V. W. skapas inga stora kassor för
funktionärer att fylla sina fickor meä vare sig
de nu kallas ’stridsfonder eller
»fastighet sfonder». . I. W. W. är i strid varjé
dag, följaktligen användes allå
inkommande penningmedel såsom en värje dag
verkande stridsfond. Ingen intelljgent
arbetare skulle vilja sälja siri heder för ett
par -hundra kronor, som är Ungefär den
största summan söm ’
Stockholms-bran-chen har innehaft på en gång.
Den som. yerkligeh’fijrsökte - någonting,
liknande honom vore .det snart , synd om.
Med tack för ert /energiska nit för »sa-,
ken» är jag; eder - för Wi över hela
världen ;r ■■ •-
- -»Oskar Arbetaren».
I. W. W;. väljer arbetsplatsen som
%•? ‘sitt stridsfält.
• ’ .L • *4 *•
Upphävandet ay lönesystemet och
sk apan det- av. en ny -soci al o r dn in g är
ett i d e a 1. För detta ideal vill
med-iöhimarna 1^-•hiii^ér^j^ötsa svarta
listor, ru t.tn a, i :fängeisetna och
kämpa • alltjämt kämpk’. för friheten
som vätitar dem när résten av
arbe-t är nå vaknar. Denna manbara
organisation förfäktar att arbetarna
själva skall skaka bojorna av sig. Den
vet att ingen slavklass har någonsin
skapat lagar och att frihet har
aldrig. pv.erjämnats:iay; förtryckare till
förtryckta. Den .’är/ också’ medveten
om att rättfärdighet, frihet, rätt o.
s. v. är endast tomma ord och att
makt är dét enda att bygga på.
Förvägrad att begagna sin egen makt,
så finns det inget annat
förfaringssätt än direkt a k t i o n.
Den betackar sig för att ens
försöka uppställa de egendomslösa
arbetarnas ören mot överklassens
miljoner. Den framlägger ett system av
låga inträdes- och
kontingentavgifter, just nog för de löpande
utgifternas täckande. Den söker att få
arbetarna medvetna av deri oerhörda
kraft som är förborgad i deras
muskler och hjärnor — en kraft som i
sin relativitet representerar måttet
av överklassens svaghet.
Kampens trosbekännelse.
Genom bittra erfarenheter har den
blivit medveten om att fordrandet
av en -ny inträdesavgift vid varje
förändring av yrke eller sysselsättning
endast är att bötfällä arbetaren för
hans önskan att organisera sig; och
av denna anledning användes en
universell överföring, med behållandet
av samma medlemsbok vid alla
överföringar.
Denna medlemsbok giver
innehavaren rätt att arbeta inom alla
Industrier utan att, behöva betala för
förmånen att få förena sig med sina
arbetskamrater. I. W. ,’W. är ett
förebud på vad som komma skall.
Den är ett tecken till att arbetarna
ej längre äro tillfredsställda att bli
ödmjuka slavår i de industriella
helvetena på jorden med löfte om ett
hädanefter i någon sagolik himmel.
Den uppmanar arbetarna att neka
att svälta och undergiva sig medan
varujnagasinerna flödar, över med
alla de livets härliga ting vilka
endast de har producerat; Deri nekar
att godkänna idéer och ihstitutionér
som kapitalister förordnar, väl
vetande ätt ett sådant godkännande
skulle medföra döden för
arbetarklassens hopp och inspirationer.
Den lär inga falska slutledningar
om parlamentarisk revolution och
tar ingen del i att stödja och
uppehålla profitsystemet.
Sådant ■ arbete som dess
medlemlemmar utför - under kapitalismen
göres motvilligt och de nekar att
känna sig stolta över sitt arbete tills
den dag då de arbetar för sitt eget
bästa. . •
Världens
industriarbetare i sin strävan att vinna
omedelbara bättre förhållanden söker , icke
endast reformera. .
Den har ingen tanke på att känna,
sig belåten med de vinningar som
blivit gjorda. Mfedan den avpressar
tillfälliga vinningar från
arbetsköparen är dock den dominerande
tanken att vinna kontroll över
ind.u-strien.
Den gradvisa utsträckningen ,av
denna kontroll driver arbetarna att
anpassa sig för
fö.nyaltnvijfeen„a^n-dustrierna när kapitalismen är^w—
:skaf,f,ad, s. ’ ,Såjfr-*
‘ D e 11 ä a V i f; W. "
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
