Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ma rinarb elären
“En oförrätt mot en, är en oförrätt mot.alla."
av
M. T. A. I. U.
No. 510.
Skand. adm.
Utgives varje månad
Världens
I n d,u s t r
i-a r b e t a r e
I. W. W.
Postadress:
MARINARBETAREN, Aspudden, Sweden
Printed in Sweden.
Sthlm 1924. Tr. A/B Fram.
ne roch verktyg.- Dessa
arbetsgi-vafe voro beroende av
yrkes-skickliga arbetare, vilka på grund
av teknikens låga nivå innehade
det kompliment som egentligen
var en sorts egendom, nämligen
yrkesskickligheten.
Yrkesarbeta-ren var också i hög grad
medveten därom och han motsatte sig
alla ansträngningar att bliva
frånrövad denna genom att
begränsa lärlingsantalet, göra det
strängare för lärlingen o. -s. v.
Det var helt enkelt logiskt .för
denna arbetare att ha en sådan
uppfattning som kollektivavtalets
princip innebar och att även
hävda den gent emot alla andra
arbetare av andra yrken.
Yar och en vet ju att dén som
genom möda och arbete lyckats
skaffa sig egendom i vilken form
som helst all tid försvarar den
till det yttersta.
Sedan den tiden har en ständig
process pågått inom hela pro
duktionssystemet, livnärd och
styrkt genom den alltid pågående
kapitalanhopningen (mervärde
samlandet) . Undér de sista
årtiondena har utvecklingen tagit
riktiga skutt framåt i riktning, av
allt högre och högre teknik.
Inom MarintrarispOrtindustrlin
’ut-tränges numera inte endast
segelfartygen utan även ångarna
börja att få maka på sig för de
öyer-allt segrande
Dieselmotorfarty-gen. Elektriska och andra
maskinella anordningar tränger
bort arbetarna från kajerna.
Den automatiska rorgängaren
avskaffar denna yrkesskickliga
arbetare och kastar honom i land
på beachen, överallt går denna
ohämmade utveckling framåt
och den yrkesskickliga arbetaren
dutsriella maskineriet som nekat.
De bindande
kollektivavtalens
snara.
Innan den snara som de
hiin-dande kollektivavtalen utgöra för
sjöfolket och de övriga
grupperna inom
Marintransportindustrien dragits till för hårt är det
vår plikt att ropa ut till dessa
arbetare ett kraftigt: Se upp! Un
der augusti månad har de många
gamla fackunionerna och
fackförbunden anslutna till dén »In
ternationella
Transportarbetare-federationen» avhållit en
internationell kongress. Denna
federation fanns till även före kriget
då de sedvanliga kongresserna
avhölls, resolutioner avfattades
vilka i kristalliserad form skulle
utgöra be beslut och krav som de
»Internationellt» sammanslutna
Transportarbetarna (land- och
Marintransport) uppställde och
ämnade genomdriva. %
Under kriget visade det sig att
dessa »Internationellt» samman-1 är snart nog endast en kuriositet
slutna fackförbund hade mera ge
mensamt med sina respektiva
nationella arbetsköpare än de hade
med sina yrkeskamrater Interna
tionellt anslutna till dem. Om vi
nu gör en granskning av den
mängd av fackförbund som till
sammans utgör »Internationella
Transportarbetarefederationen
så’finner vi ingen som helst
ba-si£, för någon enhetlig
Interna-tipnell organisation. Uppbyggd
som den är på en gammal
ideologi och en i linje med denna
gammal organisationsstruktur så
kan den icke bliva något annat
än en sorts reflex av den strävan
till större internationell
solidaritet, vilkeri menige man i ledet bär
inom sig och arbetar på att fram
skapa.
Låtom oss nu taga i
betraktande ett av deras rörelse, en direkt
frukt av deras ideologi, viktigaste
verktyg, nämligen
kollektivavtalet. Kollektivavtalets
rättsprinci-piella innebörd är grundad på
den kapitalistiskt juridiska
rättsuppfattningen
Denna kan endast tolkas så att
två parter likställda i ekonomiskt
hänseende (bägge
egendomsägare) uppgör ett avtal som följ akt
ligen måste levas upp till av dem
bägge.
En studie av det kapitalistiska
som får nöja sig med att. berätta
äventyr för den yngre
generationens icke yrkesskickliga
arbetare.
Sätter vi då - kollektivavtalet
upp mot en sådan naKgrund då
inser var och en med normal
iakttagelseförmåga, att detta, med
den princip som utgör en del av
det, i dag har förändrats till ett
rudiment av vad.som en gång
utgjorde ett nyttigt verktyg, eller
organ.
Likt alla andra rudiment gör
det ingen som helst nytta, men
stället en ofantlig skada. Den gör
med andra ord likadan skada till
arbetarna som blindtarmen
(också ett rudiment) gör till
människokroppen..
Utan att gå till några abstrakta
exempel så kan vi taga den strejk
som nu pågår bland kolbärarna
såsopi ett konkret sådant.
Individuella strejkbrytare bär
kol från pråmen ombord och
kastar det i den kolboxluckan
som är belägen på den sidan som
inte ligger mot kajen.
»Organiserade» arbetare bär kol från en
lastbil samtidigt och kastar det
den luckan som ligger mot kajen
De är naturligtvis inga brytare
Antagligen så strejkar väl
kolbärarna således endats emot den
ena luckan. Sedan tager eldar-
niserade arbetare. Om nu hela
kolningen av fartyget
hade’orga-nisatoriskt avstannat då hade vi
kunnat tala om att en länk, hade
nekat att funktionera. Även i ett
dylikt fall så hade strejken varit
resultatlös just på grund av att
alla de andra grupperna, vilka
utgöra kédjän i den industriella
processen inom Industrien ändå,
méd hjälp, av strejkbrytare,
hjälpte till att hålla arbetet i
gång.
Fråga’ vi så, varför kolbärarna
inte lyckades i sin aktion, så
ligger svaret klart framför oss. De
lyckades inte därför att de inte
kunde stoppa, eller ens i någon
vidare mån, inverka på
produktionen. .
Med andra ord, arbetarna
själva bröto strejken, inte ’brytarna.
Så blir även ofrånkomligt
resultatet ibland sjöfolket om de
fortsätter med’ sina nu absurda
avtal.
Vi har förut upprepade gånger
påpekat den fara som ligger i att
ett fack (till namnet) binder sig
vid ett avtal då det därigenom
förbinder sig att bekämpa de
andra grupperna inom industrien
vid kommande lönestrider för
dessa. När nu dessa
kollektivavtal uppgöres för endast ett rederi,
eller som nu senast, med endast
en kategori av ett rederis båtar
då börjar det att likna det rent
tokiga.
Sjöfolket förbinder sig därméc
att inte endast bekämpa dé andra
grupperna inom industrien vid
kommande konflikter utan även
att bekämpa sina egna kamrater
inom samma förening och sam
ma så kallade facjt.
Det är på denna organisatoris
ska struktur och ideologi som
den »Internationella
transportarbetarefederationen» vilar.
Kan någon även med den allra
största inbillningsförmåga tänka
sig att ,en praktisk internationel"
solidaritet skäll kunna växa upp
ur denna jordmån? Kan man
inte lika väl bgeära ätt en gam
mal kompoundmaskin skall vara
lika efféktiv som en dieselmotor?
Säkerligen.
Innan denna snara som kollek
tivavtalen i dag utgör för Marin
transportarbetarna dragit till allt
för hårt, så är det på tid att göra
sig fri från den genom att orga
nisera sig industriellt och in ter
nationellt ifrån botten upp.
Därmed menar vi att alla marin
transportarbetare, däcksfolk,
eldare, kolbärare, hamnarbetare;
kockar och stewarter, transport
arbetare inom industrien,
kranmaskinister, pråmskeppare och
andra hamnbåtsjobbare.
organiserar sig i En stor Union av
Ma-rintransportarbetarnas Industriella Union No. 510 av I. W. W.
Där kan vi genom denna
praktisera I. W. W:s motto: »En
oförrätt mot en, är en oförrätt mot
Vår engelska lektion.
Our English Lesson No. 4.
systemets utveckling ger oss till- na detta av stréjkbryteri berör-
" . 1 1,––-A i-v 4-i- /J A . rtftTT£’_ I yl n T» iu-mA u-u A ^ t -■ L-w v» A
räckilgt bevis på att denna
rättsuppfattning kunde i det stora
Jiela tillämpas vid de
ekonomiska jämkningarna mellan de
forna tidernas arbetare och
arbetsgivare. Fackföreningarna
uppkom i en tid äv små individuella
da kol och trimmar det i boxar
na.
Sedan gör de ånga av det
däcksfolket gör rent efter
strejk-brytarkolet, sedan kor de
winch-arna med det då därefter både de
och hamnarbetarna använder det
Ryck in i I. W. W.!
översätt, alla följande satser och
meningar korrekt samt insänd dem till
tidningens adress. Den som insänder den
första korrekta översättningen erhåller
som pris Upton Sinclairs berömda bok
100 % The Story, of a Patriot», samt
olika engelska broschyrer, vilka alla
äro utmärkta textböcker för vidare s.tu^
diér i engelskan.
Regler. Översättningen måste göras
utan hjälp av ordbok.,
The San Pedro Sector of the I. W.
W. fighting front in Califomia has
issued a Call for Help.
That sector must be held in the
interest of the entire working-class.
Send reinforcement in form of
l!unds to P. O. Box 547 Los Angeles,
Cal. (California Defence Committée)
or try to get in the fighting line.
Don’t try to Believe that you are
neutral, you are only kidding
yourself.
Last but not least, boycott all
California products every week. The
movies for morons. You aren’t one,
are you?
The next great picture to be
released from Poxie Brothers Movie
Company is called: »The Holy
cru-sade in San Pedro».
Feature: The Scalding of small
children. • •
Första pristagaren.
Vår kamrat Otto Karlson, i lumpen,
insände den första korrekta
översättningen av vår engelska lektion N:o 2,
julinumret. Kamrat Karlson erhåller alltså 1
ex. av Upton Sinclairs bok »100 %, the
Story of a Patriot» på orginalspråket samt
en samling av 6 I. W. W. broschyrer på
engelska, översättningen fyder: Vi
tillhöra endast en klass, vi har endast en
fiende, vi behöver endast en Union.
Vad är det som fattas i ett
sjömanshem? Svar: hemmet. Låt oss se till att
även sjömannen fattas. När är en
jung-man icke en jungman? Svar: när han
går in i I. W. W. och tvingar
skeppsredarna att påmönstra matroser i stället för
jungmän. Om en man trodde att han
kunde förändra en ångmaskin till en
Dieselmotor vad skulle du säga att det var för
fel med honom? Men om en annan man
trodde att en fackunion kunde förändras
till en revolutionär Industriell Union
skulle du anse att han var i samma
belägenhet? Tillhör du din egen union eller
betalar du kontingent till en hop
arbetskrafts-mäklare? Har du någonsin försökt att få
veta varför vi har över 100 av våra
medlemmar i staten Kaliforniens bägge
fängelser, Folsom och San Qmnten? Gör du
allt vad du kan för att få dem ut
^därifrån? Bojkotta alla produkter från
staten Kallifomien, inbegripet filmerna. En
oförrätt’ mot en, är en oförrätt mot alla..
Marinarbetaren utdelas gratis. Men
ingenting hindrar att du ger ett bidrag
till tidningsfonden.
En oförrätt mot en är en oförrätt
mot alla.
é
Glöm ej insamlingslistoma.
Det är lika lätt att läsa
bokstäverna i en I. W. W.-broschyr
som det är att känna till märkena
på ett spelkort.
arbetsgivare med sina små pen- för att lossa och lasta med. Här
ningkapitäl och primitiva maski-1 är det knappast en länk i det in-
Sänd in
tidningen.
jobbnyheter till
STOCKHOLMS BRANCH
av M. T. A. I. U. No. 510 avhåller
möten varje torsdags kväll kL 7,30
e. m. i Södra Folkets Hus. Allt
sjöfolk och övriga Marinarbetare äro
välkomna!
U
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
