Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Marinarbetaren Behöver upprepas.
“Tryckfrihet".
“En oförrätt mot en, är en oförrätt mot alla.“\
av
M. T. A.
Utgives varje:manad
Världens
Industri-
1. U.
No. 510.
Skand. adm.
arbetare
I. W. W.
Postadress:
Behovet av en internationell organisation I »Arbetaren» och tryckfriheten.
för warinindustrins arbetare. I-tidningen Arbetaren har en f. d. I. W
£jöfo!k kommer och går över hela värl-1 w;jst vid namn Ragnar JohanWon infört
den, i alla möjliga gamla flytande likkis-1 en längre inlaga, som skall, vara ett
betor. Inte endast det utån även brutala mötande av en artikel »Skandinavien och
styrmän och tyranniska skeppare, som dess arbetarrörelse», införd i januarinum
helt enkelt suger blodet ur sjöfolket.-Kan-1 ret av Industriel. Pioneer och författad av
ske inte kaptenerna, styrmännen och. ma- undertecknad. Denna. S. A. C:s tidning,
skinisterna är helt skulden till dessa för-1 över vilken hr Casparsson för spiran,
or-MARINARBETAREN, Aspudden, Sweden J hållanden. Vem bär då skulden? Natur- dade för en tid sedan ganska vitt och
ligtvis säger du, att skeppsredaren är or- brett om hur den hävdade yttrandefrihe
saken till det, men jag svarar nej. Den I ten och sökte att visa detta-genom att
öpp-gentlemannen - är organiserad i en stark na en hel sida för den kommunistiska
organisation för ingenting annat än för ] Höglundsriktningens propaganda mot
att! utsuga dig och" han ger fan i vilka
taktiker han använder. Det är på det vi
set han får sitt uppehälle och ett bra
uppehälle tillika. Nu kamrater, vilka bär
skulden? Inga andra än vi själva. Vi
Printed in Swedén.
Sthlm 1924. Tr. A/B Fram.
Bevis på
villervalla.
Kilbomsgruppen. Emellertid skulle, vi
vilja meddela våra kamrater att vad oss och
vår verksamhet beträffar här i Sverge så
är yttrandefriheten i Arbetaren absolut
obefintlig. Såsom ett bevis for détta fram-
tillåter dessa plutokratiska stinkdjur att lägger vi det faktum att när en kommitté
Såsom ett tydligt bevis på den
vil-lerValla, som är rådande inom sjö
folkets organisatoriska område, kan
anföras nedanstående tabell över
olika länders sjöfolkslöner. Jämför
å ena sidan det australienska
sjöfolkets löner. Mellan dessa två
extremer finner vi en. mer och mindre
regelbunden gradering i lönesatser.
Vi har dock inte nämnt det
förhållande, som existerar bland
däcksfolket i Sverge, Norge och Danmark,
där endast en mycket liten procent
av matroser äro anställda på
fartygen för de hyror, som äro uppsatta i
tabellen. Den största procenten av
utföra sådana sakér. Men du säger att
pängar är makt. Ja, säkert kän man köpa
en halv kaffe med det men vad tänker du
om arbetskraften, den ekonomiska
makten? Vi arbetare kan ha en union av
samma sort som deras, endast fan så mycket
starkare, än piutokraternas union. Det
är vad vi kämpar för, strävar fÖr,-natt och
dag. Låt oss gå in’ i en organisation, som
av tre medlemmar, vald å ordinarie möte,
av vår branch här i Stockholm i januari
drog upp ett genmale till en lögnaktig1 ar
tikel av hr Roth och införd i Arbetarens
fria spalt, så vägrade Casparsson
konsekvent att införa det i samma spalt. Mo
tivet till denna vägran enligt Casparssons
uttalande var det att vi intögo skubbare
samt sökte splittra arbetarnas föreningar
och att det endast’ skulle skapa stridig-
med tiden kommer att ha tillräcklig
ekonomisk makt, så när vi går ombord i ett I heter. När helst Arbetaren vill vara kon
fartyg, i vilken hamn som hälst i världen, sekvent nog att tillämpa yttrandefriheten
vi inte behöva att fråga någon gulaschma- även beträffande oss, skall jag med glädje
gad skeppare vilka löner han betalar, ty I bemöta Ragnar Johanssons inlägg mot
då kdmmer vi att veta hur’stora de är. min artikel. I annat’fall bör varje arbe
Det är den sortens ekonomisk makt vi tare förstå, att det f. n. är omöjligt att
däcksfolket på de skandinaviska far-|måste skapa’ •I.ag t’ar sett fartyg anlända göra det, då det är opraktiskt att använda
tygen utgöres av lättmatroser och|tiU det.ta land ™ed besättningar ombord, | Marinarbetarens trånga utrymme för
sa-jungmän, ocli deras löner är i ge-
nomsnitt, icke vhälften av matroser
nas hyror. På så vis finner vi att
vad däcksfolket beträffar så är
deras, arbetskraft jämrnt’ ut lika billig
säkerligen som den tyska
Se vi nu på redarna så finner vi
att de oavsett nationalitet, ras eller
trosbekännelse allesammans begära
samma frakttaxor. På grund därav
söker varje skeppsredare eller
skeppsredaresammanslutning att an
tingen anställa den billigaste
arbetskraften genom att överflytta sitt
tonnage till de länder, där sjöfolket
är sämst betalt, eller också söka de
pressa ned det högst’ avlönade
sjöfolkets tariffer till samma nivå som
den lägst betalda gruppens.
Härigenom borde varje sjöman
som mönstrat for en tidsperiod ända upp ken. Så mycket kan jag dock säga; att
till tre år för nästan ingenting i löner, I Ragnar Johansson citetingar äro"i dé
fle-engelska, norska, svenska, danska och sta fall förvrängda. En del saker stå icke
många andra. Låt oss sätta ett stopp för j j något samband med originalartikeln
denna sorts blodsugeri. Ta mera för vår I utån äro rena’fantasifoster. Vad han
searbetskraft, ty vi är berättigade, till det, dan nämner hur han och en annan nu
av-Vi utför allt arbete. Fackföreningarna är liden kamrat reagerade rent .psykiskt mot
inte längre till någon nytta. Lägg dét föl- vissa av de meddelanden, jag skrev
härjande på minnet: Unioner som äro erkän-1 ifrån beträffande svenska förhållanden,
da av kapitalet äro 9ckså kontrollerade 1 har ingen bétydelse. Hans gemena
perav det. Jag utmanar vem det vara må att sonliga anfall mot undertecknad, det
lJ bestrida följande: Kapitalisterna är rädda att jag reste till Amerika för att bli rik,
för I. W. W. och de har också goda skäl l kan verka som bumerang. Öm jag minns
till det. Men är de rädda för fackförenin- rätt lämnade Ragnar Johansson Sverge
garna? Nej, nej, nej, och de kommer I som vanlig emigrant, d. v. s. han betalade
aldrig att bli det. ,, . I sin resa över Atlanten, och emigranterna
Kom nu kamrater och låt oss gé oss il; allmänhet resa till staterna om inte för
väg. Bryt ut det gamla ankaret ur gytt- att bli rika fort som R. Johansson
ut-jan! Ge skutan undre och övre märsseg-1 trycker sig, så åtminstone för att förbättra
len;.hala hem på skoten och sedan brassa jsin ekonomiska ställning. Jag däremot
upp henne. Sedan ge vi -henne bramseg-1 lämnade Sverge som sjöman 1902 på vå-
Gammälmödigt.
Du ar för ung att resonera med.
Så uttrycker sig en del av de. gamla
unionernas ombudsmän.
Men :säg mig herrar ombudsmän, ellef
rättare sagt, gamla beprövade
»stridskäro-par». Skali det bara -vara gamla,
arbetare som skall, organisera sig och
kämpa för skapandet åv ett bättre
samhällssystem? Ni kanske. menar att de unga
skall i stället tillhöra någon fotbullsklubb
eller dylikt.
Eller är det för att de unga tror på
en modernare organisation och inte till-.,
hör och tror på de gamla skråunionerna?
Ifall-man nu tillhörde och betalade
kontingent till de svensknationalistiska
sjömans- och eldarunionerna samt stod och
jamade med när en ombudsman förklarar
att I. W. W. är en splittringsorganjsation,
ja, då förstod man säkerligen mycket.
Jag har trott och tror fortfarande att
man aldrig är för ung att-tillhöra en
arbetarorganisation, såvida man inte är för
ung att arbeta. Ja, jag.tror att en ung
arbetare, vilken så fort han drevs in i
grottekvarnen gick in i en stridskraftig
organisation och .relativt sett endast varit
med i organisationsarbetet en kortare tid;
ändock utfört oändligt mycket mer i klass- ■,
kampen än vad en del
fackföreningspampar gjort fastän de suttit på expeditioner
och slitit ut stolsitsarna i ett tiotal år
eller mera. Inom I. W. W. finns ingen
åldersbegränsning, om du är gammal nog
att arbeta så är du gammal nog att tillhöra
oss. Vi endast frågar dig om du vill
studera. upp organisationen, dess principer
och syfte och lära dig, att förstå vad
kampen gäller, deltaga i organisationens
arbete samt bliva en klassmedveten
kämpe för din klass. Om du är villig att
göra detta, då är du välkommen till I.
W. W.
U. J. Del. T. 4. 740. ’
kunna inse att den enda vägen att uen och röjlarna för vi är på väg till O.
bryta sig ut ur denna gastkram.ning
är att tillgipa en internaionéll
industriell organisation och genom
denna tillkämpa sig en
standardiserad universell löneskala.
Ryck in i 1. W. W. "■
B. U. Ryck in i I. W. W. .
’Peak Halyard.
En oförrätt möt en är ert oförrätt
mot alla,...
ren och mönstrade sedan på. ett engelskt
fartyg i Hamburg, med vilket jag anlände
till staterna, där jag liksom de flesta
skandinaviska sjömän vid den tiden helt
enkelt gick i land, d. v. s. rymde. ■ Sedan
den tiden seglade jag-ut från
amerikanska hamnar i -både engelska ,och
amerikanska segelfartyg, i vilka hyrorna inté
var något att skryta med i jämförelse
med lönerna. i_ land. Pängar tänkte jag
minst av allt på. jag ville bli
yankee-seglare, med andra ord, jag ville se
världen, tillfredsställa äventyrskänslan samt
bli en man, vilket jäg vid den tiden ansåg
yankeeseglaren värå idealet för.
O. G. Andersson,
Om inte du kan tala så kan I.
W. W.-litteraturen göra det för
dig. Se till att du alltid har den
på lager. Sprid den!
mr Sprid
“Marinarbetaren44
Én korrespondent insänder följande fråga:
Om en man stiger upp på morgonen
och drar på sig byxorna bak och. fram,
samt knäpper igen dem där bak, drar på
sig strumporna avigt, sätter. den högra
. skon på vänsträ foten och den vänstra
STOCKHOLMS BRANCH Ipå den högra, och sedan tar .på, sig sin
av M. T. A. I. U. No. 510 avhåller I slips, knyter den men vrider den så att
möten varje torsdags kväll kl. 7*30
e. m. i Södra Folkets Hus. Allt
sjöfolk och övriga Marinarbetare äro
välkomnar
knuten blir på ryggen och slipsändarna
I hänger ner Över rockryggen, vad skulle
ni säga att det var; för fel med honom?
Svar: Vi skulle säga att han vhöll på
J att träna sig, för en funktionäfsplats-i^en
fackföreningsunion.
S o lid a r i t e t är bättre än 10
ombudsmän, aldrig så högt
avlönade.
U. J. .
En industriell kvarleva.
Påminner om »den gamla goda
tiden».
En industriell kvarleva lika oduglig på
det industriella området som de gamla
fackunionerna äro på det sociala har
nyligen genom sin primitivitet enkelt
klarlagt orsaken till att ångan kunde driva
ut dess ättlingar från oceanens
fraktrutter.
Fullriggaren Garthwray, vilken
nyligen strandade och blev ett totalt vrak på
Chiles ödsliga kust, tog 525 dagar från
Leith i Skottland till Iquique, Chile med
en last av stenkol.
Garthwary, som var étt fartyg om
-1,937 ton, lämnade Leith den 15 juli 1922.
När» hon var nere vid Kap Horn och just
i färd med att passera hornet och styra
in i Stilla Oceanen, så träffades hon av
en orkan som blåste riggen av henne.
Svårt skadad måste hon söka skydd i
Montevideos hamn för att repareras. Där
fick hon stanna i fyra månader.
Återigen försökte hon att passera hornet, men
möttes av ständiga orkanbyar, som
gjorde ansenlig skada till hennes riggning.
Hon vände så ändan till och länsade
undan för Kap Goda hopp, Sydafrika.
Inom synhåll ay hamnen blåste hon ut
till sjöss, varför-en bogserbåt gick’ ut
för att hjälpa henne in. Där måste hon
återigen genomgå reparation efter vilken
hon beslöt att »runthe easthern down»
förbi New Zeeland .och upp, till Chile.
Precis 525 dagar efter hon lämnade Leith
anlände hon till Iquique. En rekordartad
långresa. ■ ,.r.
Tabell
’ över sjöfolkets hyror i en del länders fartygv
(Obs.! För enkelhetens skull äro’lönerna uttryckta i dollars och ceiits.)
’ Australien. För. Staterna. England. Sverge. Italien. Tyskland.
(Shipp. Bord) _ (högsta) 20.00
För Eldare: ■ 82.00 67.00 52.00 38.00 22.75
För Matros: 72.00 62.00 47.00 36.50 21.50 17.00
UPP SJÖFOLK och genomdriv en universell löneskala för hela v ärldens sjö¬
folk. Låt oss bygga upp en världsvid industriell union, som är mäk tig att göra
det. Ryck in i l. W. W.l
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
