Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.>, * v /n
, v-’ (■ > ’ i g ; ■">:
■ i ’ /jj v. :• t
Havens bistona.
(Story of the Se a.)
Utgivet av I. W. W :s huvudkvarter.
.’Marintransportarbetarnas handbok.
(Forts, fr; föreg. n:r.)
Kapitalismens ankomst.
När vi gör en återblick på de sista
hundra åren så är det svårt att uppfatta alla
de underbara förändringar som försiggått.
Kapitalismen hade uppstått i England.
Den hade drivit de mindre lantbrukarna,
odalmännen, från landet för att tvinga
dem att söka arbete i fabrikerna och
städerna. Det engelska folket blev genom
planmässigt bedrägeri berövade sitt,
allmänt ägda länd av ett gäng illa beryktade
men betitlade tjuvar och med gillande av
det demokratiska korigresshusets
parlament.
Såsom ett resultat fick de Brittiska
Manufakturerna varor att försälja, varor som
deras arbetare, inte kunde köpa på grund
av deras till ytterlighet begränsade löner.
Avsättriingsorter måste sökas, de svarta
och gula raserna tvangs lära sig att
»anständigt» skyla sin nakenhet med de
engelska barnslavarnas shoddyprodukter .
Fartyg var därför hödvändiga för
handeln och för transporterandet av soldater
samt örlogsmän, vilka kunde stimulera
med bajonettspetsen, de inföddas svaga
begär för sådana saker som
bomullspal-tor, madrasser, gammalmodiga elddon,
rutten whisky, med en del andra av den
vita rasens »härliga»’, »upplyftande» och
»moralislca» produkter.
Thamesfloden blev ett stort skeppsbyg»
geridistrikt. Ståtliga »clippers»-skepps
byggdes för de uppväxande
handelsprin-sarna. *
Ost och Västindierna uppiäto stora
områden av orörda rikedomar till de
gud-fruktiga Brittiska affärsmännen. Den
Engelska kanalen var överfylld med de tungt
lastade handelsfartygen vilkas
segelbe-hängda tornspirande master mötte ögat på
alla. håll.
Ångkraften kommer.
Sédan tillämpades ångan för
framdrivandet av skeppen, effekten’ var
beundransvärd. Om vi tar i betraktande vad
England var för 90 år sedan utan
järnvägar sä kan vi få en föreställning om
vilken skillnad ångan åstadkom.
Järnvägen förkortade tiden mellan York och
London från sex dagar till fem timmar.
Även det-tidigaste ångdrivna skepp som
korsade Atlanten gjorde sträckan på
mindre än halva tiden förut nödvändig när
framdrivningskraften bestod av vind.
Bruket av ånga var till största delen
ansvarig för den oerhörda förändringen-i
den industriella världen.
■ I likhet med alla andra framgångar
fick ändock ej vare sig de som byggde
fartygen’eller de som bemannade dem
inga som hälst förmåner därav. Det folk
som var utkorat att bärga guldskörden
var personer som- icke planlade något, al
,drig sköt upp en ända eller trimmade ett
hekto kol. Tiotusentals män förlorade
sina liy i skeppsbrott på världens alla
hav, medan skeppsägama dog och de
klassens nytta; Har du intet sådant- att
skriva, sänd1 åtminstone några, tidningar
(inga borgerliga) eller en bok av socialt
eller socialistiskt värde.
Brev till San Quentin måste bära
adressatens fångnummer på kuvertets
nedre vänstra hörn. Brev till Fölsom
mfi’-ste ställas till fängelsedirektören (Care
of Warden). Vi ger ett ekempel:
Mr James Olson
N ■ San Quentin
Cal.
35718 U.S. A.’
ärvande släktingarna omringade- deras
dödsläger vari’ vilade deras välgöddä
kroppar och där samtidigt släktingarna
misstänksamt vaktade varandra.
Ett ständigt förbättrande av
maskinerna försiggick i fartygens maskinrum.
Ef-farenhet i fråga om anpassning och
utrymme gjorde med iiden att maskinerna
blevo kraftigare med följd att fartygens
hastighet ökades.
Fartygen började att mer och mer lita
på sina maskiner och mindre på sina
segel. Denna förändring invärkade betydligt
på gruv- och järnindustrierna, ånga
behövde kol för transporten både till lands
och vatten. De länder som icke hade
eller icke tillräckligt med kol
måste-importera det från de länder vilka hade till
överlopps.
Tillvärkning av ångpannor blev en
konst och ingeniörstékniken blev en
vetenskap. Varhälst kol och järnmalm
påträffades uppväxte det i dess omedelbara
närhet stora städer av slaggstensbyggda
baracker fyllda med smutsiga och
svettiga män, trasiga vanvårdade barn som av
ett hårdhänt öde tvingades in i
grottekvarnen för att tjäna ep. usel iön med vilken
de köpte föda för att kunna producera så
att de återigen kunde få köpa föda o. s/ v.
en ändlös kedja.
; Trä och ånga.
Träfartyg utrustade med ångmaskiner
synes ha varit en mindre lyckad
kombination. Träfartyg, kan icke byggas för stora
om de skola anses som säkra och riskfria
för timmer är otillfredsställande för stora
fartyg., Detta har bevisats helt nyligen
när Förenta staternas skeppsbyggerj
under krigsåren byggde en stor flotta av
träångare och segelskonare utrustade med
hjälpmotorer. Samtliga voro så otillfreds
ställande att man för en tid sedan knap
past kunde komma in i en hamn ’från
Kristrania till Puntas Arénäs utan att
man fick se en eller flera av-dessa »Vita
elefanter» genomgående reparation. Fyra
brunno ner till vattenlinjen 1919 i La
Platafloden och i Buenos Aires låg dét
två stora träångare och fyra skonare »för
en så lång tid att ägarna av dem gott
kunnat hala ner stjärnbaneret och i stäl
let hissat upp Argentinas flagga för all
den nytta de någonsin komme att bli tili
någon utom tili nédskrotarna. I de gamla
dagarnas träångare finnér vi att maski
nerna togo större utrymme än den nytta
de gjorde, relativt sett, med följd att myc
ket lite rum fanns tillgängligt för last.
Dessa små -träångare . användes ■ därför
praktiskt taget uteslutande för passagerar
trafik, medan den allmänna lasttranspor
ten utfördes av fartyg som voro helt be
roende av vinden.
Prövandet äv en ny process. .
För att kunna lyckas måste varje upp
finning eller ny process kunna utföra en
av två saker. Den måste antingen produ
cera samma mängd av rikedom méd en
mindre mängd>av arbetskraft eller annars
producera en större mängd av rikedom
med samma mängd arbetskraft som kräv
des av det vilket det ersatte.
Om den icke uppfyller en eller bägge av
dessa krav kastas den snart åsido. \Far;
tygsmagnaterna liksom deras gelikar, lät
tingarna och kamraterna inom de andra
industrierna äro icke engagerade i affä
rer för vare sig vila, hälsa eller välgoren
het trots allt det deras, besoldade missio
närer och himlalotsar i motsats fram
hålla.
Motivet för deras varksämhet ar uteslu
VKalle Putidhuve”
Y ,r ■ C ; ■ *
däckare påi$/s jtinkpile, racklar :
Om de inte vore. för era unioner, så
kunde man få vara i fred. Ni L W. W.
ä’rom värsta att agetera om eran Union.
De ä’ därför som jag gick in i
Sjörnans-unionen så man kunde få vara i fre’.
Bäst vore de om de inte fanns nåra
unioner för då vore man säker på att få
vara riktigt i fre’.
Liklukt.
Vi I. W^W.-ster, syndikalister och kom
munister ha blivit beskylda’ för att söka
splittra ner den gamla beprövade
fackföreningsrörelsen. Vi ger emellertid
medaljen till sådana hedersprissar inom
den gamla arbetarrörelsen som t. ex. den
nyss avsomnade
järnvägsmannaförbundets kassör, R. E. Carlbom, som under
ett flertal år .arbetat träget och energiskt
för att splittra arbetarnas förtroende för
de gamla organisationerna. Han
förskingrade omkring 2 miljoner kr. av
förbundets kassa,, vilket under gängse
begrepp skulle utgöra ett medel i arbetar*
nas kamp för drägligare förhållanden och
således utgjorde en av de stöttepelare,
som håller uppe den gamla
fackförenings-rörelsén. Genom sin förskingring spar
kade han denna stöttepelare åt sidan
bildligt talat och på så vis hjälpte han till
att själpa den. gamla-rörelsen.*
Carlbom-arna, ty de äro legio inom den gamla
fackföreningsrörelsen, splittrar denna
ofantligt mycket hastigare och grundligare än
någon annan av de riktningar, som
vanligtvis beskylles för splittringsarbete av
dessa typer och deras trogna
underhuggare. Att inte Griph .i Svenska Sjömans
unionen kunde rama åt sig mer .än håg
ra futtiga tusen berodde endast på att
miljonerna saknades. Faktum är att hela
den gamla fackföreningsrörelsen är
ge-nom.rutten och har överlevt sin tid. Dessa
förskingringar och. försnillningar är
endast. stanken som emanerar från i
för-ruttnelsétillstånd varande gamla
rörelsen. Inom I. W. W. samlar vi inte någta
kassor eller s. k. fonder för att
företagsamma individer skall få utnyttja dem.
K. J. Johanson,
delegatnummer T. R. 1040 för år
1923 och medlemsnummer 499,247
uppmanas härmed att inom en
månad insända sin fullmakt och de 5
kontingentmärken som han innehar,
i annat fall kommer han att
prickas; Samtidigt uppmanas alla
medlemmar och delegater att taga upp
denna material från honom och
sända in det.
taride begäret efter utdelningar Och
profit. Deras intresse både för de arbetare
som bygger fartygen såväl som de vilka
bemännä dem är ungefär detsamma som
vargen här för fåret.
’ - (Forts.)
Brev från Sån Pedro.
v - San Pedro, Kalif d. 4/9 24.:
Arbetskamrater! ’ i.’ ;
Endasf några få rader beträffande
»Marinarbetaren» och vad kamraterna härute
tänker om den. ’Jag. fick möjlighet att få
tag- i några exemplar för pojkarna i
fängelset San Quentin .sista" gången, som jag
var däruppe, och nu har jag nyss
mottagit ett brev från en av pojkarna, däri hån
säger att dét är storartat. Jag är
inte’riå-got vidare styv att Skriva, så jag får
anföra det som en ursäkt för att jag inte
skrivit en bit i er tidning. Men jag skulle
önska se så många som möjligt, vilka
ha-förmågan att skriva, sända in sina
nyheter från olika hamftar och fartyg. ■
På våra strövtåg genom denna stat
besökte vi alla de större städerna sanit de
olika fängelserna. (Kamrat Paul Ware
var med.) Bland anrfat besökte vi
pojkarna i Sacramentos länsfängelse, vilka nu
sitta och vänta på sin andra rättegång.
På grund av att juryri inte kunde komma
överens om ett enhälligt uttalande (den
stod sex mot sex sista gången) få de nu"
vänta till den 3 nov., då en annan jury
får försöka igen. Den 15 sept. skall dé
två kamraterna Flanagans och
Stange-lands sak komma före igen. Detta blir
deras andra rättegång också. De två
senare kamraterna h^j,suttit inne ett år i
Sän Quentin och Folsom resp. och deras
mål återförvisades till underdomstolen.
Sedan ha vi Roscoe Turmans rättegång
i El Cent ro den 12 okt. Det blir tredje
gången han rannsakas för brott mot
kriminella syndikalistlagen. Första gången
dömdes han, men sedan han varit
inspärrad 10 mån. i San Quentin blev även hans
mål återförvisat. När hans mål så för
andra gången kom före kunde juryn inte
enas. Det blev 10 mot 2 för fällande
uttalande. Efter detta kan man gott säga att
den kriminella syndikalistlagen är död
eller åtminstone döende Jiär i Kalifornien,
och av de senaste injuctionfallen’ (dom
utan rannsakan) att döma, så synes ej
.heller dessa vara av något värde för de
snikna parasiterna, och man undrar inte
på att de nu söker efter andra medel för
att nå sina syften, nämligen razzior och
lejandet av lumpproletariatet för anfall
mot organiserade.
Om ni känner några kamrater, (män
och’ kvinnor), som har lust att skriva
eller sända några skandinaviska
arbetartidningar till pojkarna i San Quentin, så
kan jag försäkra att de skulle uppskatta
det i hög grad. Jag medsänder en
förteckning över pojkarnas namn,
fångnummer och adress.
Med bästa hälsningar till
»Marinarbe-taren» och kamraterna
M. Tonning.
T. 4. 1148
Vore jag inte en »Wobbly» skulle jag
skämmas för mig själv.
Den i dagarna avslutade splittringen
av Sverges Kommunistiska Parti till två
partier, som båda slåss om äran av att
vara verkliga kommunister, har i all sin
sorglighet visat faran av att arbetarnas
ledare ges tillfälle att sätta sina egna
personer framför saken. Medan
borgarna alltmer sammansvetsa sina olikfärgade
och oliknämnda’ organisationer till ett
fast block mot-arbetarna, söndrar
arbetarnas betrodda representanter av simpel
maktlystnad arbetarorganisationerna i .e’t
flertal sekter. Svaret på den sista
splittringen kan endast bli ett: uppslutning
efter ekonomiska’linjer i en internationell
och industriell union, samling kring 1.
W. W.
Ryck in i /. W. W.
iirMiiiiiimi!iiirriKiiiirtmjiiiiiif’jiiiiiwtmiirmiiiiiiiTiiiiiiriiäiimiiiiiMiiiifii
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
