Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M arin ar be t a re n
“En oförrätt mot en, är en oförrätt mot alla,"
’ - ■ ... • Uftgives varje månad
av s&t*. Världens1
M. T. A.,I. U.... • Industri -
No. 510. ’ arbetare
Skand. adm. f I. W. W.
Postadress:
MARINARBETAREN, Aspudden, Sweden
Printed iri Sweden.
.Sthlm 1924. Tr. A/B Fram.
“Annonsbladet
Sjömannen“.
till, någon speciell ;natiönalgräns, I
kan i sia :sj älv vä^a *revolu tio nar. I;.
sig
För att upprepa
artikelförfattarens egna, ord: »argumentet (en I
världsorganisation) kan synas
starkt men herre gud; så
gammalt.» , ,• ■
Där kommer vi mer än väl
öyerens, argumentet är starkt,
icke synbarligen så. Det är även
gammalt. : För endast en kort tid
Piiveiis historia.
(Story of: the Sea.)
■ Utgivet av I. W. W:s-huvudkvartar.
• •’ Marintränsportarbetarnas handbok. \
(Forts. fr. föfeg. n:r.)
När dét’ upptäcktes att’ fartyg kunde
sedan firades GOårsdagen av den ay järn och stål så äröjde det
första Internationalens bildande. därför icke Iän?e förrän ■ ■ p skepps.
Från detta kan man gott dråga I varv uppstodo i mitten av de kol- och
den slutsatsen, att tanken på j järnbäraride distrikten. De gamla konsér
internationell sammanslutning av j vativa skeppsbyggarna emellertid,. ville
hela arbetarklassen långt före
sina krafter. Slutet av denna process blir
alltid ett industriellt’ oligarki(f åvälde),
det absoluta underkuvandet av bådé
industrien och arbetarna av en själlös
dömi-nering.
Svenska Sjömansunionens månadsor
gan, vilket vanligtvis innehåller en
fjärdedel späckhökareannonser,-två fjärdede
lar »Sealawyers-stoff och den andra fj
är-dedelen lite av varje, vari det nästan
gott som alltid brukar förefinnas en och
annan smålögn emot I. W... W-, har denna
gång slagit på stort och använt hela den
sist nämnda fjärdedejen för att denna
gång riktigt taga kål på 1. W. \V.
I en artikel införd -i organets
oktober-nummer täckande omkring en. och en halv
sida och rubricerad »Vad vill I, W. i
Europa»? ger redaktören-författaren ett för
honom och., resten av umonspamparna,
mycket utförligt och tillfredsställande
svar, •■■■ ’ ‘
- Våra medlemmai", och ■ med dem liktän-’
kande, anser emellertid att dettä svar på
fsågan icke är tillfredsställande, och de
påstår, tnéd fog, att hela artikeln endast
är-ett hopkok av lögner, falska beskyll-:
ningar och hotelser. -.-
Vi ser oss därför nödsakade, i våra
medlemmars, sjöfolkets och arbetarklassens
intresse, ätt plocka ut de få små sandkorn
av fakta ur den mängd av dynga av
vilket artikeln består, och sedan på vårt sätt
besvara frågan: »Vad vill I. W. W. i
Europa?» ; ■.
I. W. W., de tre
begynnelsebokstäverna av .orden »Industrial
Workers of the World» (Världens
Industriarbetare), vilket är
organisationens fullas namn, har till
syfte att förena hela världens
arbetare i jen enhetlig
världsomfattande industriell organisation.
Organisationens, namn är därför
betecknande för dess syfte. I W.
W. är icke, såsom
artikelförfattaren i sin okunnighet påstår, en
amerikansk organisation; Den
grundades och hade sin uppväxt
där, men hela organisationens
idé, plan, struktur, principer*
teori och praktik är alla i linje med
organisationens syfte.
I, Wv W. är icke -amerikansk,
den är revolutionär, I den
meningen att dén anser att det är
omöjligt att uppbygga ett nyare,
sundare och modérnare
samhällssystem utån en sådan
organisation. . ‘ ,
Skapandet av en sådan
organisation är således inte ett
självändamål, utån med den skall
arbetarklassen, (såsom I. W. W:s
principförklaring säger; fullfölj a
sin historiska uppgift, avskaffa
kapitalismen.
Ty, vidare, »genom att
organisera oss industriellt,’uppbygga vi
"det nya samhället inom ramen av
. det -gamla». .. v’
När Vi påpeka att I. W. W. är
revolutionärt, i motsats till
amerikanskt, så menar vi att ingen
arbetareorganisation, begränsad
Marx tid legat och grott i
arbetarnas hjärnor. Marx gjorde den
till en klar social idé och
för-•sökte-omsätta den i praktiken.
Därav vet vi att idén är
gammal! Felet varför’ den inte
kunnat realiseras här hela tiden
varit det att de ekonomiska och so-
icke på några villkor befatta sig med den
nya uppfinningen, de svor på ätt det var
rena galenskapen och spädde att det
hela skulle sluta med en katastrof. Som
var naturligt; så gingo deras: företag i
‘stöpet eller ock överlätos de till deras
mera framåtsträvande söner. Arnold
Bennets berömda pjäs »Milstenarna» är
skriven så att den röda tråden som loper
ciala förutsättningarna för idéns I igeiiom den visar fram den förändring som
realiserande har fattats. ,, ?, försiggick i "materialet för
fartygsfcygge-FOTUtsättningarna för skapäli- biet. Förstockad konservatismen ramlar
det av en sådan organisation, så- spillror, när den ställer sig i vägen för
välsom för skapandet av ett ny- den ekonomiska.-utvecklingens drivande
’are samhällssystem, måste na- krafter. Järnets användande för Skepps
iturligtvis vara en socialiserad Lbyggeri var en förändring som utgjorde
iproduktionsordning, inom pro- en av de största orsakerna till att
Världs-dllktioriens teknik. ’ »• I handeir. fråntogsv textilfabriksherrarna,
Med andra otd, kapitalistisk de forna erövrarna av denna, och sattes
koncentration, Industriens inter- ;5>: händerna på. de jämhandskade stål-,
nationalisering och ständärdise- kol‘ ocil sjöfartsmagnaterna.
ring, vilket medför för arbetar- ’ Förutan, denna, stora förändring hade
klassen större arbetslöshet, inten- ralcjrig världskriget inträffat, och bomull,
sivare utsugning, dess blikä lev- cacao och tvål skulle fortfarande varit de
hädsstandards nivellering, minsk- j dominerande varorna på världsmarknaden,
ning av de yrkesskickligas antal,
procentuellt, samt det ena landets I , Konkurrerande kapitalismen,
arbetare absolut beroende av sl-I v ’ifrån den tiden och upp till år 1917
la- de andra ländernas arbetare. I blev England världens största
skeppsbygg-Det är just dessa. förutsättnin- iiadscentrum. Ända upp till världskrigets
gar som nu börjar ätt skapas och början byggdes i Storbrittanien icke en.
skönjas för arbetarna Överallt i dast den största delen av världens
far-världen. Det var även på grund I ty.gstonnage utån det ägdes också av det.
av, att déssa förutsättningar kom-j Jättebolag, som räknade sitt kapital i
pio till synes först i Amerika som miljontals dollar uppstodo, vilka i sina
möjliggjorde ,att, I. såg. sin 1 händer hade makten av liv och död över
födelse där. [tiotusentals trälande, svettande slavar.
I. W. W. är helt enkelt ett barn I Dé. enorma Utdelningar, vilka déssa, bolag
av den moderna storkapitalis-[ gjorde, användes till stor del till att gö.ra
men, ingenting annat. .När. kapi-1 dem ännu större,
talismen dör då kommer även I. j Dessa bolag stred riktiga konkiyrens.
W. WA att forsyinna, men: inte
förr.
Studera I. W. W.
Följande broschyrer finnas ständigt
på lager.
‘ Svenska. ’
Kamrat i skansen. Pris’ 30 öre.
Vad menas med I. W. W.? ’ Pris 40 öre.
»One Big Uniöii» av alla. arbetare. Pris
35 öre.
Sångbok•
med sånger av och till minnet av
]oe Hill. Nyss utkommen. Pris 25 öre.
Det är lika lätt att läsa bok
stäverna. i en I. W. W.-broschyr
som det är att känna till märkena
på étt spelkort.
En broschyr ligger på hyllan
och, latar sig, sätt’den i arbete!
Sprid
“Marinarbetaren“
krig sins emellan. I dessa krig, som tog
sig uttryck i sänkta, fraktmter och
biljettpriser för passagerarna, torrkrarnades en
del, medan resten överlevde.
’ s>Den, stora fiskon åt upp den lilla, och
den lilla fisken åt gyttja.» ,’•***’’
För en tidjför-des-.etf ferig -om, frakterna
mellan tyska och engelska fartyg,
italienska och amerikanska, mellan Liverpol
och London, Hamburg och Antwerpen,
Sydny eoch Dunedin. Ja, det gick så långt
att Uriioni Steamship company ; av Nya
2‘ealand brukädeX betala passagerarna ,för
att de skulle resa pä deras bätar mellan
Nya Zealand och Australien för att
därigenom bryta her dét-mindre och svagare
Huddart Pårker-companiet.
Det brukade sägas: »Folk som reser
första klass nu för tiden är folk som
borde resa andra klass, och de som. reser
äpdra klass är ingen klass alls.» De
ekonomiska lagar, som, så att säga, dirigerar
käpitälistsystbmét, är sådana .emeliertid,
att lärdomarna från konkurrensens slöseri
och dumheter alltid slutar med en
sammanslutning. ... ,, . :
• i:Dm det. qr.. tyå bolag inom .samma
.näring eller industri, fyllande samma behov,
yjlka har lika stort kapital och samma
pfoduktionsduglighet och fulläridtiing i
organisation samt tävlande på samma
marknad, då måste en av tre saker
ovillkorligen hända.. Ett av, dem måste gå
bankrutt: bägge måste gå’ bankrutt och
överlämna marknaden åt-en annan
organisation eller’ också måste de sammanslå
Utvidgande kapitalismen.
Brittiska kapitalismen uppfödde
världskapitalismen. Tyskland inträdde på
arenan med att uppbygga och utveckla en
handelsflotta.
japan hade kastat överända sitt gamla
system av social organisation, slutade upp
med att bygga junkar och uppförde stora
skeppsvarv för byggandet av järnfartyg i
Nagasaki och Kobe. ■ Världen brottades
vidare.
> Den patriotiska och humana brittiska
skeppsredaren, alltid ivrig för att frälsa
sina landsmän, i synnerhet de som hade
sina bopålar vid Scotland road och West
India Dock road, från pannrummens
blod-slitande arbete fyllde sina skansar med
indier och kineser för att hålla lönerna
:nero och därigenom vinna den utländska
marknaden, från de inkränktningslystna
tyskarna, japaneserna och amerikanerna.
Profiten för de brittiska rederibolagen
var enorm. Deras utvidgning var
fenomenal. På samma sätt som ett ofantligt
snö-’skred uppkommer genom att en lätt liten ’
snöboll sättes i rörelse av den lekfulla
vinden, så har sjöfartsintressena av i. dag
utvecklats och vuxit till en grad att de i
dag fullständigt underkastat sina arbetare
till en hårdhjärtad och mekanisk diktatur
och förslavat dem, från kaptenen på
bryggan ner till den kinesiska
»potatisbarbe-raren» i byssan.
Detta är kapitalismens natur. Inom en
kort tid genomtränger den jordens alla
hörn och gömslen, och, när marknader
eller råmaterial ej längre är tillfinnandes,
kommer den att vackla omkull genom sina
egna motsättningar och lämna de
intelligenta arbetarna i kontroll’ av industrierna.
I mitten av denna marscherande parad
har järnmannen i träskutornas dagar
arbetat hårt o?h länge samt gått ned med
sitt skepp till Davy Jones skåp. Hans
barn, om han hade några,^följde i sin
faders- fotspår och myntade rikedom och/
guld för de »fina» sönerna av sin faders’
arbetsköpare.’
Sailor Jack komme, enligt de blodfattiga
himlalotsarnas, dé av redarna besoldade
ökända sjömansmissionärernas påstående,
att få sin belöning i himlen, där han
antingen i all evighet skulle få njuta av att
sitta och knäppa på en harpa eller spela,
dragspel, sittande på kanten- av ett sil-’
vermoln o. s. v. blah, blah, blah, amén!
(Forts.)
Broschyrer på engelska. <
Engelska.
»The story of the sea». Pris 1 kr.
The I. W, W. in theory’ and practise.
Pris 1 kr. ,.
The evolution of Industrial Democracy.
Pris 40 öre,
The adwancing proletariat. Pris 40 öre.;
The I. W. W. it’s history, strueture and
tactics. Pris 40 öre. ’
One Big Union of all the workers. Pris
40 öre.
What is the I. W. W.? Pris 40 öre.
The I. W. W. songbook. Pris 50 öre. t
The eeoriomic interpretation of the job.
Pris 40 öre.
’.. Glöm .ej insamlingslistorna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
