Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En värkligr: j’
proletärdiktare.
Red. av denna tidning har bett mej
skriva om Joe Hills poetiska gärning.
Brist på tid och tillräcklig kunskap om
H. gör att det bara kan bli några rader.
Så mycket står klart för mej, att Joe
Hill var den värklige proletärdiktaren.
Inte, den typ, som svensk borgarklass
beundrar och uppmuntrar,
fanflyktin-gen som bekämpar sin röda ungdoms
ideal och suckar söta salmer, men
sångaren-ledaren .som känner , klassens
smärta och hat, som kämpar klassens
kamp. Joe Hill var kanske i högre grad
än någon annan arbetardiktare
klassens krigare. Inte bara hans
romantiska tragiska öde har jort honom
populär, hans egen dikt har jort honom till
den uppmuntrande kamraten vid de
kämpande amerikanska
revolutionärernas sida.. Hans mäktiga »Workers of
the world, awaken’!», hans stolta »Re
bellflicka», hans dråpliga »Prästen och
slaven», till känd Sankey-melodi, hans
innerligt’gripande »Tag inte min
pappa frårt mig», hans våldsamt
förakt-fyllda Bfytar Biil och många, många
andra; lever och kommer att léva, så
länge framtidens klass ännu kämpar
sin frihetskamp. Man ska bara höra én
skara, amerikanska arbetare sjunga Joe
Hill — av hängivenheten och
kamplusten i tonerna och orden förstår man,
vad Joe Hill betyder. Han är inte så
förbaskat litterär, nåja, men han är
äkta. Hans dikt är blod!
Att sjungas av folket är skaldens
höglön. Joe Hill dog ung, dog som
offer för den kapitalistiska
mord-»rättvi-san». Han hade dock .hunnit känna
sina kamraters tacksamhet och hans
minné är kärare för det arbetande
folket än kanske någon annan samtida
amerikansk diktares. I sina
upprors-sånger är han ännu den kämpande,
levande kamraten i ledet.
Tute Nerman.
OBS.! OBS!
Ny Branchsekreterare.
Stockholms Branch har valt kamrat
Uno Johansson till sekr.-kassör. Han
tillträdde platsen den 1 nov.
Ryck in i I.W. W.
iiiiiiiiiti(tiiiiniirimiiiiiiri»iiiii*miiiiiini4iiiim«iii«4iiiimiiiiimtiiiitiiiiiif[|
En skandinavisk
I. W.; W.-tidning
kommer attutgivas av Seattle’^
skandinaviska grupp och väntas
lit till, Sverge i slutet av
decem-ser. Alla som önska erhålla
upp-ysningar om de faktiska
förhål-lållandena i Förenta Staterna
och Canada samt lärå känna den
moderna arbetarrörelsen, dess
S/s “Östhammar II“.
Den båten har en skeppare som är en
verklig buse till slavdrivare. Jag tyckte
det yar egendomligt, att han alltid tog
folk ifrån sjömansförmedlingen för
hamtt-I arbetet, men när jag kom dit så förstod
jag varför. Han kan nautrligtvis inte tåla
■ de vanliga hamnarbetarna, för de står
säkert inte för de slavdrivarfasöner, som
den där skepparen har. Först ?å tog vi
.inte nog, stora lass för att passa honom,
verksamhet, utveckling, teori och-j sedan sprang vi inte med lassen fort nog.
praktik, böra omedelbart
antingen prenumerera på den eller
tillskriva oss för erhållande av
lösnummer.
Prenumeration kan göras
genom att insända 2 dollars för ett
års prenumeration direkt till
»Scand. prop.-grupp en» Box 1873,
Seattle, Wash. U. S. A.
Lösnum-merpriset blir antagligen 25 öre.
Tillskriv oss omedelbart hur
många ex. ni önskar så att vi kan
göra upp en beräkning på hur
stor order vi bör sända in.
Det syntes roa honom att skälla ut oss
för dj-vla bolsjeviker o. s. v. Sedan när
arbetet var slut så skulle han inte.
betala oss, sade han, därför att vi inte gjort
skäl för det. •
Kamrater, det är- på tiden att vi lär
den där skepparen att veta hut. Njuter
han utav . att skälla ner en arbetare, så
bör det också kosta honom något. Mindre
lass och sakta farten är det bästa
botemedlet mot tockna där slavdrivare.
Del. T. 4. 754.
»Eldarens» oktobemummer
har, med anledning av dén ’ resolution
som våra kamrater antog på ett
ordinarie branchmöte i Stockholm, vari de
fördömde det handlingssätt som
eldare-unionens funktionärer använde Sig utav
i det de tillät sirla medlemmar att gi
ombord i Mälarbåtarna, när våra med
lemmar gick ut i gemensam aktion med
kolkörarna och kolbärarna, vilket i
resolutionen stämplades som rent
strejkbry-teri, i en artikel, uttalat att de tar våra
kamraters aktion och resolution »med
knusende ro».’: Eldareunioiiens styrande
hade gott kunnat besparat sig mödan att
nämna det.; De är säkerligen inte i behov
av några sömnmedel under den sociala
kampen.
arbetsköparna borde de ta till sittt motto:
»Med knusende ro». *
Ett inspirerande’fältrop i sanning.
Ryck in i l. W. W.
I ",Marinarbetarens“ underhåll.
Följande medlemmar och delegater har
genom insamling till dato (den 30 okt.)
bidragit till tidningens underhåll.
Del. n:r Listn:r Kr.
T. 4. 741 . 133 3? 20
» » 199 30:00
» » 32 116 3: 00
-» ■ 32 . 130 3: 65
» »’ 748 .: 112 8:75
„ » 150 ,118 3: 50
„ ,,.749 , 117 ’ 2:00
»740 131 2: 15
» „ 745 120 5:00
Dave Larson 90 1:85
S. Nelson, Seattle Branch 37: 17
A. Célander 2: 35
, Summa kr. 102: 62
Arbetskamrater, öka takten i insam
I kampen mellan arbetarna och | lingen så att vi kan få ut tidningen två
gånger i månaden. Tag ut. »isto1’ eller
Sand in jobbnyheter
tidningen.
till
»En oförrätt mot en, är en oförrätt
mot alla.»
Bojkotta alla staten Kaliforniens
produkter, inbegripet alla amerikanska filmer.
STOR “JOE HILL“-FÄST
sänd in .bidrag till C. G. Andersson,
Aspudden, Sverge. ,
Tillfredsställande rapport.
Stockholms Branch, vilken erhåller alla
våra Branchers maskinskrivna ordinarie
mötesprotokollfiqr varje vecka, kan ur
dessa mäta organisationens verksamhet,
enbart genom nyintagningen av
medlemmar. Sakta men säkert ökas denna
rekrytering till våra räckor.
Endast under en vecka rapporteras det
ur dessa protokoll, en tillökning av cirka
300 nya medlemmar. Vackert så för ett
15-tal Brancher.
Stockholmsbränchen har änriu inte nått
upp till detta genomsnitt,-men om ’alla
våra delegater och medlemmar sätter
man-ken till, så skall det inte dröja länge
förr än, vi når upp det.
“Ta mej, ta mej“.
.skriker hamnarbetarna i korus när stur
varna behöver arbetskraft för att låsta*
ett fartyg. När sedan utgallringen är
gjord och de »lyckliga» fått ett jobb, då
går de till verket och-lastar fartyget
enligt de order de får av stuvarna. Om
redarna vill ha en däckslast ombord, som
räcker upp till salningen, så är det bara *
bra, tycker hamnjobbarria, för då får de
ju så mycket mer arbete.’ J
Inte en tanke har de om folket ombord,
som skall föra fartyget och lasten till
nästa hamn. Vad angår det
hamnarbetarna? De har ju inte med den saken att
göra. Likadant är det med sjöfolket
ombord i båten, de har ju inte med lasten
att göra. De har sitt avtal,- äå och så
många kronor i månaden. Ja, men
kaptenen och styrmännen?’ De härsina
order från rederiet och om de inte följer
dem, så kan de se sig om efter.ett annat
fartyg. Föjden av hela denna procedur
blir den, att den ena »olyckan» händer
efter den andra.
Om nu dessa »olyckor» var verkliga
naturolyckor, så skulle man ju inte
kunna göra något stort bättre än att känna
sig sorgsen över dem som fått låta sina
liv. Men det sorgliga är i stället’det, att
arbetarna: tillåter sådana »olyckor». Ty
det är ett faktum, att skulden till detta
tillstånd ligger helt i arbetarnas
okunnighet och vanmakt på det ekonomiska
området Sådana »olyckor» som s/s Fylgias
förlisning kommer att upprepas tills dess
att arbetarna inom
Marintransportindu-strieh, sjöfolk och hamnarbetare, sätter
ett högre värde på sin arbetskraft och
det som ger ut den, deras liv.
När de gör det, då kommer de att
organisera sig i en industriell enhet,
världen över, skapa och bygga upp
fartygs-kommittéer och hamnarbetskommittéer,
som tillsammans besiktigar och
bestämmer i vilket skick ett fartyg bör vara för
att få lämna hamnen med arbetare
ombord.
Om inte detta göres inom en snar
framtid kommer vi alla att bliva offer för
olyckor, då blir vi alla olyckliga.
Ryck in i 1. W. W. och hjälp oss att
förebygga dylika »olyckor».
Upphävd prickning.
Prickningen mot fördetta
medlemmen Knut Wiss, medlemsn :re’t 500763,
del/No. 697, är härmed upphävd.
Härmed meddelas att han redovisat till
fullo för det material som han ay
orga-näsationen blivit anförtrodd med.
C. G. Andeson, Branch sekr.
Sprid »Marinarbetaren»!
Världens industriarbetares (I. W. W:s) principförklaring.
den största som avhållits i Stockholm1, avhålles av Stockholmsbränchen
Onsdagen den 19 November (9-årsdagen av hans dödsdag) kl. 7,30
e. m; i: lokalen Rådmansgatan 35. :
Varje sjöman, annan marinarbetare och alla andra arbetare bör
besöka denna fest. Märk! Miljoner arbetare i de anglosaxiska
länderna känner till och sjunger Joe Hills sånger.
Här ges det nu en möjlighet for Sverges arbetare att lära sig
sjunga dessa världsberyktadé sånger.
Ett 10-tal av hans bästa sånger är nu översatta till svenska.
Ur programmet kan vi nämna: Musik, Deklamation, Kort
anförande samt Sång, Sång och åter Sånger i massa. Alltsammans ett
helt Joe Hill-prograni .
Lär känna Joe Hill genom hans sånger!
Biljetter till 75 öre finnes att tillgå av delegaterna samt vid
ingången. Kaffe serveras..
Glöm inte att taga med dig din bästa sångröst och låt oss
sedan försöka lyfta den stora lokalens tak.
J
Arbetarklassen och
arbetsköpar-klassen ha ingenting gemensamt. Det
kan icke bli fred, så länge som
miljoner av det arbetande folket lever i
nöd och umbäranden och de få, som
utgöra överklassen, ha allt detta
livets goda. Mellan dessa två klasser
måste en strid pågå, tills hela världens
arbetare organisera sig som en klass,
tager jorden och
produktionsmaskine-rief i besittning och avskaffar
lönesystemet. Vi finna att centraliseringen
av ledningen över industrierna på allt
färre händer gör det omöjligt för
yr-kesförburiden. att kunna mäta sig med
arbetsgivarklassens alltjämt växande
makt. Yrkesförbunden åstadkomma
ett tillstånd, som gör att den ena
arbetargruppen kommer i konflikt med
dem andra. arbetargruppen inom
samma industri, varigenom de nedgöra
varandra under lönestrider. Därjämte
hjälper yrkesförbunden
arbétsgivar-klassen att vilseleda arbetarna till den
tron, att arbetarklassen har
gemensamma intressen nted arbetsköparna.
Dessa förhållanden kunna ändras
och arbetarklassens intressen
upprätthållas endast genom en organisation;
så formad, att allä dess medlemmar
inom en industri, eller alla industrier,,
om nödvändigt, kunna nedlägga
arbetet när helst en strejk eller
lockout pågår i någon del därav,
därigenom görande en oförrätt mot en till en
oförrätt mot alla.
I stället för det konservativ^
valspråket: »En god dagslön för ett gott
dagsverke»., måste ,vi på vår fana
skriva det revolutionära mottot:.»Ned
med. löneslavsystémet!» Det är
arbe-• tarklassens historiska uppgift att
avskaffa. kapitalismen. .
Produktionsar-mén måste organiseras, icke endast
för de dagliga striderna’ mot
kapitalismen, utan: även för att Övertaga
produktionen, när kapitalismen är
avskaffad. Genom att organisera oss
industriellt, uppbygga vi det nya
samhället inom ramen av det gamla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
