Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 (Story of thé Sea.jMjt- * d?i&
. Utgivet av I. W. W;s huvudkvarter., ^ - s ■.-
r Marintransportarbetarnas handbok.
(Forts. fr. föreg. n:r.)
Oljans ankomst
Liksom järnet‘ och stålet förorsakade
en revolution inom marintransportindu-
strien i mitten på nittonde århundradet
så är nu andra mäktiga krafter i farten
vilka verkar och utöyar stort inflytande
på världsmarknaden. |Turbinmaskihen öka-
de fårtygets hastighet i. en häpnadsväckan-
de grad. Det blev en möjlighet att korsa
Atlanten på mindre än en vecka.
Oljeeldningen’, som infördes, avskaffade
tusentals med eldare och lämpare. Min-
dre med kol-behövdes, meii mer olja.
Detta styrkte oljebolagen och deras
. ställning. Det utträngde även |en alti
störré procent av kolgruvearbetare, min-
skade antalet av de hamnarbetare, som
arbetade med kollastning och lossning,
minskade kolbärarnas antal samt de som
hade sitt arbete i samarbete med dessa,
pråmskeppare, bogserbåtsmän o. s. v.
Oljeeldningen medförde även ökat ut-
rymme för lastgods ombord i fartygen,
emedan oljan kunde inrymmas i tankar i
fartygens botten och andra platser, där
ingen last kunde beredas plats.
I stället för det dammiga, svarta pann-
rummet med dess slagg och askhögar
och svettiga, törstiga och överansträngda
eldare, ser vi nu en man här och där
klädd i ett rent och snyggt blåställ, reg-
lerande oljetillflödet till eldhärden. När
ett sådant, fartyg tar in bränsle, vilket det
ické behöver göra oftare än vid Iastnings-
eller lossningsplatsen, i motsats till de
kolbrännande fartygen, som alltid måste
gå. in till olika kolstationer eller hamnar
för att kola, när det är statt på längre
resor, så hyvas oljeslangama ombord och
på ett par timmar har det sitt bränsle-
förråd fyllt igen. Det måste vid det här
" laget stå tydligt och klart för varje in-
telligent marinarbetare, att de rederier
som sätter sin tillit till oljan skall kom-
ma att triumfera över de rederier, vilka
envisas mde att använda kol.
Vetenskapen bär alltid Hem segern, och
allt det ■som avskaff-ar mänskligt arbete
är vetenskap, fastän den okunniga arbe-
taren kanske inte har den uppfattningen.
Som förut är nämnt, en mindre mängd av
mänsklig arbetskraft producerar ett stör-
re résultat och ger samtidgt en större
profit åt skeppsredarna.
Profitskapandets stegran till det ytter’
sta ger även magnaterna mer kapital att
omsätta tills vi i dag ser hur redarkun-
garnas intressen i de fyra stora handels-
flottsägande länderna inschacklats och
sammansvetsats med sådana industrier
som fartygsbyggerier, gruvor, oljefält, as-
surans, stuveribolag, tépläntager o. s. v.
Senare kommer vi att taga upp dessa
’ ’ redarkungars organisatonsmetoder till be-
handling samt påvisa den. makt som upp-
kommer ur deras företag samt dessas ka-
raktär. ..
Man kan gott säga att de har världen
i sina händer.
Det lilla som de ännu ej tagit vara
-på, önskar de att rama åt sig med det
Snaraste. ’ De äga och kontrollera rege-
ringarna med deras meningslösa politik,
rännstenspressen med sitt snuskiga inne-
håll av brott, förskngringar, mord och
olyckskrönikor ur vilka detaljerna plockas
ut och förstoras för att de skall fånga
den undermåliga massans uppmärksamhet
Ett arbete, som endast undermåliga hjär-
nor" och andligt prostituerade är villiga
att Utföra. De papegoj liknande predikan-
terna, prästerna och påvarna i Mumbo
Jumbo är deras lydiga lakejer, universi-
tetets professorer och en mängd av and-
ligt" prostituerade skrivare och’ författare
tjänar som déras apolögetér. Sist, men
icke minst, ser vi uppkomlingstyper soni
arbetarledare med tjocka cigarrer i säll-
skap med stormhattsklädda »vänner» från
guldkrogarna. Dessa skrålar med oförlik-
nelig oförskämdhet: % $ ■
»Arbeta -fortare, gubbar,„ju mer ni pro-
ducerar, désto mer får ni!» Dfe är ingen-
ting annat än’kapitalsmens betjänter.
Suez- pch Kielkanalema.
Suezkanalen har inbesparat miljontals
sjömil för världens sképjisredaréj5 htivud-
sakligen de brittiska. Sedan dess Öpp-
nande år 1870 har den fökrortat ocean-
vägen till Indien och östern med 50 %
samt ytterligare styrkt den brittiska plu-
tokratiens välde i Persiska viken och Ös-
em. ■i- –-• ’-.l’;:– i
Det var kampen om vilken som skulle
ha makten, i’ fråga om en genväg till
Östern, som gav upphov till världskri-
get/ antingen skulle Centralmakterna seg-
ra för att de skulle få möjlighet att
realisera sitt projekt, en ‘’järnväg från
Central-Europa, genom Konstantinopel o.
Bagdad, utmynnande i Persiska Viken,
eller den brittiska plutokratieh för att
vara ensäm herre över vägen till Östern
genom dennas kontroll över Suezkanalen.
Naturligtvis lovade den brittiska pluto-
kratin att om de vunno så skulle egyp-
tierna få leva; i största • frihet.
Nationellt självstyre o. s. v. När nu
egyptierna försökt att praktisera lite av
deras utlovade nationella självstyre så har
de ögonblickligen förhindrats i detta lov-
värda arbete,* ■•.- ?■■■
Nautrligtvis så påstår den brittiska plu-
tokratien att den gör det med syfte att
skapa välstånd och lycka till Englands
små och svaga kolonier- Kolonialminis-
tern i England höll nyligen ett. tal i Lon-
don, däri detta sakförhtållande betonades.
Det löd: För att vi skall kunna vara
varandra till hjälp måste de maritima vär
garna vara fria. Tre av dessa vägar är
av mycket stor betydelse: sundet vid
Gibraltar, vid Singapore och Suezkanalen.
Vi yill inte opponera , oss emot att Egyp-
ten får behålla fullständgt oberoende.
Men vi :är tvungna, i dess. eget och im-
periets intreséen, att, effektivt, skydda
våra rättigheter i Egypten och i all syn-
nerhet de - som har samband med våra
kommunikationer. Detta är en inrikesfrå
ga för det brittiska imperiet och, jag tror
inte att den angår någon annan nation.»
För den egyptiska arbetaren har Suez
kanalen endast betytt hårt och tungt ar-
bete, belägringstillstånd^ frånvaron av alla
mänskliga och naturliga rättigheter, en
trasa om ändan,, en tia och .tolv timmars
arbetsdag, en handlfull ris samt den nå-
got tvivelaktiga äran att uppehålla - de
icke önskvärda och onödiga\ ättlingarna
av brittiska ädlingar. Medan Suezkana-
len har utökat rédarebolagens bankkon-
ton enormt, så har den, dock;icke givit
en sekund kortare arbetstid för sjöfol-
ket, ej heller.ökat deSs. matransoner med
ett enda litet hekto av grönt saltkött.
Till trots av detta så finns det. ännu
»stora» arbetarledare, som ser i Suez-
kanalen en välsignelse för sjöfolket där-
för att den förkortar resorna för far-
tygen så att folket kan, fä .njönstra. utav
så mycket fortare än förr, för. att åter
taga platsen ibland de arbetslösas skara.
De ömmar för sjöfolkets hälsa, ity att
de; påpekar att de ,behöver vila upp sig
efter att ha ,stått på durken nere i Röda-
havets sandstormar. (Forts.)
ett“ i Mobile.
1 Mobile, statén Alabama, har våra
mpdammar under den senaste delen av
år» ?I924, stått i ett sträck med att agi-
tera, organisera och göra direkt aktion
fartygenu, med resultat att de skäffade
sig. allt bättre och bättre förhållanden
o’mbord i de farytg som de arbetade på.
Särskilt på en flottilj av fartyg, som låg
upplagda i hamnen, gjorde de så storäi
förbätringar för sig själva att redarna
såg, om icke med fasa, så dock med allt
större och större ovilja på denna deras
verksamhet. Följden vart att de lokala
myndigheterna fick en vink om att I. W.
W. B^rahcKens lokal bprde stängas, så att
det blev slut med alla’dessa förbättringar.
Inom kört-uppenbarade sig så lagens väkt-
are och stängde igen lokalen, samt häk-
tade alla de närvarande medlemmarna,
ötéfc visade sig émellértid att dénhä åtgärd
inte var vidare effektiv, ty att när våra
medlemmar i New1 Orleans fick höra ny-
heterna om vad som försiggick i Mobile
de omedelbart valde en manstark kommit-
té ’sorrt inom några timmar anlände till
Mobile och öppnade lokalen ånyo: Sedan
pågick: denna öppnings- och stärignings-
process en tid tills våra medlemmar av-
gick med segern. ; .
: Medan lokalen var stängd och medlem-
marna i fängelset så kunde dessa natur-
ligtvis inte avhålla sina ord. möten på
vanlig plats utan de fick nöja sig med att
avhålla dessa i fängelset, vilket också
gjordes. y~ .
Här nedan följer mötesprotokollet:
Mobile stadsfängelse söndag afton kl. 5
den 16 nov. 1924.
Mötét kallades ill ordning. Till ordfö-
rande valdes Wm. Green. Till protokoll-
sekreterare Charles Shultz.
13 medlemmar närvarande.
Förslag framlagt och styrkt att juste-
ringsmännens rapport godkännes såsom
framsteg. Antogs.
F. och S. att vi väljer en fängelsekom-
mitté. Antogs.
F.- och S. att vi vädjar1 till våra med-
lemmar i det fria, vilka är i.besittning av
organisationsförmåga att hålla sig ifrån
lokalen så att organisationsarbetet ombord
i fartygen inte avstannar eller hämmas
emedan vår organisation existerar på ar-
betsplatsen. Antogs.
F. och S. att rriedlemmåir med mindre
organisationsförmåga håller lokalen öp-
pen och att ifall lokalkommittén häktas
en ny lokalkommitté väljés omedelbart
för att taga dennas plats. Antogs.
Nytta och välfärd.
En mycket givande diskussion tog vid
i vilken alla deltog. Samtliga kom till
samma slutsats, organisation, vare sig det
är inom eller utanför fängelserna. Mötet
avslutades kl. 7,30 e. m. med sången:
I fängelseceller sitter vi, •
är vi ledsna, nej de ä tji. :..n:
vi är så glada som nå’n möjligtvis kan
Mi.
För vi vet att varje Wob
står i som fan på varje jobb
tills de öppnar portarna och släpper oss
fri.
Wm. Green, ordförande.
Charle Shultz, protokollssekr.
INDUSTRIELL SOLIDARITET
är den modernt sammanförda
energien ■■ som snart kommer att
ersätta den gamla energiutveck-
lingen, benämnd ombudsmän, le-
dare o. s. v.
Ombudsmännen är symptoma-
tiska för de, gamla, primitiva
fackföreningarna och unionerna.
Industriell solidaritet är arbetar-
klassens finaste skapelse.,
»Ja, nog kan ja läsa ’Marjnarbetaren’,
för all del, men inte Har -jä .nå’ri‘rå’ me’
att ge nå’nting på era listor. Ni kan väl
ta in annonser som vi gör i våran tid-
ning ’Sjömannen’. Förrästen så betalte
ja’ en krona till ’Eldaren’ för en nyårs-
hälsning som ja’ satt in där.»
Redarnas patriotism.
(Forts. fr. sid. 1)
bryggan, så var rorgängaren försvunnen.
Han var. i alla fall inte där-som han
skulle vara, nämligen vid rodret. Sedan
han fått en annan man till rors och fått
henne på kursen gick han ner. för att
söka efter den försvunna rorsmannen.
Vet ni var han fann honom? Jo, i
mässrummet, där han utån det minsta
bekymmer i världen höll på att äta sin
lunch...!
, Det är verkligen .egendomligt att . inte
befälmanskapet kan inse vilken förfärlig
risk det usätter sig för då det anställer
sä oerfaret folk. De borde väl förstå att
de riskerar sina liv. Är det månne möjligt
att de inte värderar dem, utån är fullt
nöjda med att tjäna sina arbetsgivare?
Sjöfolk av alla land, det finns en väg
som leder oss ut ur deta helvete. Begynn
med att tänka för dig själv och till dih
egen nytta. Organisera dig i en Union,
som står helt och fullt med din klass,
och med vilken du kan frigöra dig ge-
nom din ekonomiska makt. Den enda or-
ganisation som i dag är modern och strids-
duglig nog att kämpa emot kapitalism
och kapialisternas »One Big Union» är
Världens Industriarbetare, bättre > känd
under namnet L W. W.’
Det är i dag den enda organisation,
som på grund av sin konstitution (grund-
lagar), möjliggörande största möjliga be-
stämmanderätt ’ av medlemmarna själva.
över all organisationsverksamhet, samt or-
ganisationens moderna struktur, verksamt
kan bekämpa kapitalism.
Vi inom I. W. W. har en plats öppen
för er, oavsett i vilken industri nt arbe-
tar. Marintransportarbetarna organiseras
i Marintranpsortarbetarnas Industriella
Union N:o 510. ■
Träarbetarna i Unionen N:o 120. Agri-
kulturarbetarna i Union N:o 110 o. s! V.
• r 1
Jag skulle vilja se att alla ni löriear-
betare studerar I. W. W:s principer, ge-
nom att studera I. W. W:s litteratur. Om
det sedan är något som ni Önskar att veta
så kom till oss, vi skall med glädje giva
er all den upplysning som det är möjligt
för att att ge er beträffande I. W. W.,
»One Bijg Union».
Eder för I. W. W.’
; •~ N. Frogner.
H.-del.
Marinarbetaren utdelas gratis. Men
-ingenting\; hindrar att du ger ett bidrag
till tidnirigsfonden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
