Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’•M Ä R i N* M 8 É- É?T X fe &N
Mar i n ä r b e t ä?r e n
ii—-I——^-to
“£n oförrätt mot ert, är en oförrätt mot alla."
•••■ •••’• Utjjives varje månad: ’•>’ • :
av Världens \
M. T. A. I. U. . I.n du str i-
No. 510. arbetare
Skanch ^dm. . XaSäX . I. W. .W,
•... ; Postadress:;- , ..*. :
MARINARBETAREN, Aspudden, Sweden
.* Printed in Sweden.
Sthlm 1925. Tr. A/B. Fram.
Sorgligt men sant.
Maka ihop er nu, mina vänner och fien-
der, så skall jagtala om för er lite av
det sanningsenligaste som du någon-
sin Hör t’eller kommer att höra för en
lång tid. Jag vill att du skall veta vad
det är för någonting som håller slaven i
ödmjukhet, och’nöjd.med att vara en slav
hela sitt liv. Jag svär på ätt det beror
på att han är rädd för sin arbetsköparé
eiler. det, befäl som denne använder till
slavdrivare, vilket kommer på ett ut.
Jag för min del här lärt mig inse att
»En Stor Union», »Ö. Big Union» (O. B.
U.) och medlemskapets fullständiga kon-
troll är den enda lösningen på de gamla
unionernas problem, som nu urider flera
år pockat på en lösning. Tag som exem-
pel de gamla fackföreningarna.
Där har deras förbund vanligtvis • en
gulas’chmagad ledare, som har sitt ihop
med dem som du oavbrutet kämpar emot.
Naturligtvis så kan inte dessa »ledare»
korrumperas, irite alls, men alla för-
skingringar och andra ruttenheer, som dom
nu äro behäftade med talar ett annat
språk. Hur som hälst, knappast någori av
dem nu för tiden ligger på rätt köl. Har
du till exempel sett att riksdagsmännen
eller de där fackföreningsledarna kom-
mer ner till oss i skansarna, eller mäss-
rummerr ofch äter middag med oss, arbetar-
na? Eller tycker du-att han är för god
för det? Eller är han för fin för det?
Ja, man kan gott se att de är för fina
för att vara vanliga arbetare. Det syns
ju hur dom börjar att bli affärsmän nu
lite var stans, med hjälp av arbetarnas
kassor. Dom vill arbeta? upp sig så att
de kan . få springa och jäsa på sådana
platser som Grand hotell och andra stäl-
len, där våra herrar och arbetsköpare "hål-
ler till. Har du någon gång hört att; en
uniori blivit förklarad olaglig? Inte det.
Det Hände för en tid sedan i England,
hamnarbetarna nekade att lyda sina pam-
pars order om att inte strejka.
Det här hänt i .alla länder under de
senaste åren. Vet du vad det betyder?
Det bara betyder att medlemmarna själva
besluter vad som skall göras, du förstår,
de liksom glider ut ur sina pampars hän-
der, och då blir dem helt enkelt förklarade
för olagliga.
Kan inte du se hur vansinnigt detta
system är. Så ’ länge-du är ödmjuk och
foglig’ då är du alright, ja, dom här inte
så m-yclcet emot dej om du till. och med
bryter mot lagarna och smugglar »spån-
ken»y‘ Men så fort du reser upp dig på
bakbenen och börjar’ätt kraxa lite grand
då-är du »radikal». Lät oss. komma till-
sammans i en stor medlemsbestämmande
industriell union utån någon guläschma-
gad ledare, någonting som vi inte längre
är .1;behov av. ■
Vi har sett att vi kän göra mycket bätt-
re’" Själva utån deras »hjälp» och bara
tänk vad vi kommer, att kufina göra när
.arbetarna mangrant sammanslutit, sig med
oss över hela världen.
Kom ihåg kamrat, att om du slår igen,
antingen du är en I.W. W.-ist eller inte
så är du för radikal. Hur gillar du det?
Ja, arbetskamrater, vi vill ha varenda
Blättdat- MyttJ
Australien. •’ ; ’ :
Alla kockar och annan kökspersonal på
alla fartyg under australisk flagg har nu
tillkämpat sig en arbetsvecka av 48 tim-
mar, vilket inregistrerats i Australiens
parlament och därigenom blivit lag. Den-
na grupps arbetsvecka var förut. 63 tim-
mar," ett .’ansenligt’ framsteg. -•-•’O:.. ?’-.v
En »olaglig» strejk.
Fråri »Industriarbetaren» hämtar vi föl-
jande: . ,...
Scrantön. Pa. Förbindelserna mellan de
strejkande 120,000 kolgruvearbetarna i
Pittston och The United Mineworkers (De
förenade gruvarbetarnas förbund) har av-
brutits genom återkallandet av strejkfull-
makten från de 10 avdelningar som del-
taga ■ i strejken.
Strejken är nu: förklarard olaglig av
ledarna för gruvarbetarnas distriktunion
på order av John L. Lewis, förbundets
president.
Revolutionera de gamla fackförenin-
garna lax inte.
På tal om att borra inifrån i de gamla
fackföreningarna var det en kamrat som
på ett diskussionsmöte fällde följande be-
tecknande ord: »Om vi I. W. W.-medlem-
mar skulle ha borrat inom A. F. of L. så
hade vi säkert vid det här laget hunnit
med att borra oss • Ut.» •
Vi instämmer. Det finns många som
icke tror på möjligheten av att reformera
eller revolutionera den reformistiska fack-
föreningsrörelsen i Europa, hur mycket
mindre då den ännu mer konservativa ame-
rikanksa Arbetarfedarationen?
(Industriarbetaern.)
S/s Sveadrott är nu vrak.
S/s Sveadrott, Sveabolagets stora ny-
förvärvade ångare, är nu ett totalt vrak.
Akt erskeppet har nian lyckats rädda och
bogsera in till-Badhamnen vid Oxelösund.
Försfceppet däremot står inte att rädda,
fastän en del aV; utrustningen på det gick
^tt taga vara på. . - .
Taylorsystemet utdömes.
På det årliga gemensamma sammanträ-
det av de två ingenjörslogerna »Taylor’
society» och »American söciety of mecha-
nical engineers» i New York i december
uppläste en av de närvarande ingenjö-
rerna mr Walter N. Polskov en avhandling
däri Taylorsystemet utdömdes såsom både
ovetenskapligt och brutalt. De närvaran-
de ingenjörerna applåderade avhandlingen
frenetiskt. Hela avhandlingen var fylld
med så mycken ’fakta att dessa är.till-
räckliga för att fördöma Taylorsystemet
för all tid. \s:. v., ......
Han. avslutade sin uppläsning med föl-
jande uttalande. »Det är nu medgivet att
värkstadskommittéer, skydds- eller säker-
hetsråd, lönékommittéer o. s. v. kan ge
vida bättre resultat än vad Taylorsyste-
mets klassiska disciplin någonsin kan
g®-» , (Federated press.)
IIIIMIIIIM
STOCKHOLMS BRANCII
av M; T. A. I. U. Nö. 510 avhåller
möten varje onsdag kväll kL 7,30
e. m. i Södra Folkéts Hus. Allt sjö-
folk och övriga Marinarbetare äro
välkomna! ; ;
timiiiiHniiiiiiiiiimiiiitaiiiiiiiiiiiiiiiniiiiiiiiiiiiiffliiiiiiaiiiiiiiiHmniiiaiiiiiiiiiiiiiii
en ay er, varenda en ,som måste arbeta
för . sitt uppehälle, som. tror pa organisa-
tion, som har mod nog att stå för sina
åsikter, ,att sluta upp i våra led.
Om det är någonting som du inte gil-
lar så gå:.upp på mötena och begär or-
det, så att de ändra medlemmarna kan få
del av dm ’kunskap. Var inte en girigbuk
pch behåll altting för .dig själv. i:
Peak hälyard.
Sjöfoikét böjköttä^
sjömansprästerna.
: Det; arbetslösa sjöfolket" V Stöckhbim
hade några dagar–,.före-jul valt* en den
»Arbetslösa Sjöfolkets, Julfästkommitté»,
vilken gått till. värket och med en utom-
ordentlig energi företagit en insamlipg för
en julgäst. Såsom étt resultat ay denna
kommittés arbete kunde sjöfolket i Stock-
holm fira julen- på . julaftonen, på. ett
sätt som länder både kommittén .och de
som deltog i festen; dén sörsta heder.
Hedrande, därför att inga sjömanspräster
vpx: närvarande ,med- si^t svammel ej hel-
ler några pampar med sitt skryt. -Kaffe,
gott .kaffebröd, smörgåsar och frukt, för-
ärt ej fgrglömma .utmärkta cigarret-
te,rna, serverades i ett.gträck av en out-
tröttlig kommitté. Den andliga näringen
utgjordes av bland annat en relation av en
av de närvarande-sjömännen, medlem av
I. W. W-ji.över de erfarenheter han-hade
upplevat i staten, Kalifornien, där han
hade deltagit aktivt i de .strider som förts
därstädes av Marintransportarbetarnas In-
dustriella Union N:o 510 av 1. W. W. Den-
na kamrats skildring av hur arbetarna .be-
handlas i. San Pedro,., när de kräver en.
tillvaro i enlighet med vad de anser- som
människovärdigt, gjorde, fastän han på-
stod att han inte Var någon talare, på
allt det närvarande sjöfolket ett starkt
intryck och han avtackades också med
ihållande applåder.. En annan kamrat, en
eldare, berättade om sina erfarenheter om-
bord på s/s Gustavshulm och en annan
svensk båt på vilka befälet visat att de
icke stod en bit efter de forna tidernas
»Bucko matess» på hälvétesfartygen, »the
hell ships», som de dä kallades.
Emellan talen sjöngs Joe Hill’s hädiska,
kampmanahde sånger och timmarna ilade
iväg, så att innan man visste utav det
var klockan 12 på natten, då lokalen m^s-
te utrymmas. En* tysk sjöipan, som vär
närvarande, yttrade att han aldrig i sitt
liv varit med på en bättre julfest för sjö-
folk och i synnerhet ansåg han det märk-
ligt att det på den fästen dracks mer
vatten än vad han varit, van vid att se
på sammankomster för sjöfolkl Egendom-
ligt nog syntes icke en enda berusad,
vilket man icke nog kan uttrycka sin gläd-
je över, då det var’ minst ett hundratal
sjöfarande närvarande. 7
En av de närvarande kamraterna, vil-
ken åhört skildringen av hur sjöfolket
behandlas i Staten Kalifornien, framlade
följande protestresolution för de när-
varande, vilken enhälligt antogs:
Organiserat svenskt sjöfolk,
samlade till fäst Julaftonen 1924
till ett antal av 100 personer, ut-
talar härmed en protest emot det
sätt som myndigheterna använder
i Staten Kalifornien emot både
skandinaviskt och andra länders
sjöfolk i dess strävan för bättre
förhållanden för sig själva och
sin klass. Samtidigt kräver vi
frigörelse för våra kamrater ur
Staten Kaliforniens båda fängel-
ser, San Quentin och Folsom, ett
bättre bemötande i framtiden, och
slutligen riktar vi en maning till
våra kamrater inom Industrien
att förbrödra sig, oavsett ras,
flagg, språk, yrke, hudfärg och
religion. Leve dén internationella
solidariteten!
Det enda som var traditionellt vid den-
na julfäst’ vår att dén’ avhölls jpå Julaf-
tonen,– i övrigt så bröt hela programmet
emof de traditionella julfästerna och ut-
gjorde, i motsats . till, dessa, en åter-
spegling av det pulserandQ, levande livet,
vilket arbetarna, och’’i deta fallet sjöfol-
ket, ,1 detta,.nu lider oph kämpar igenom.
Det var helt enkelt en- ny sorts julfäst.
“Marinarbetärerit* 1!|T
är internationell,
»Marinarbetaren» litgives på tre språk:
»The Marine Workert/ på engelska, post-
adress: P. Ö. Box 69, Sta : D. New York
City. N. Y.. U. S. A.
■ ’ »Der Marinarbeider», på tyska, post-
adress : i.angestrass.e .46, Hamburg, Tysk-
land, och: . ::
r——— —rf. ■■ :—tt—*-zrr
•»Marinarbetäreni, på svenska; ^ post-
adress: C. G: Andersson, Marinarbétaren,
Aspudden, Sverge-/ “ “
Glöm inte att sända in nyheter till
endera av dessa våra organ så ofta .som
möjligt. Jobbnyheter har alltid företräde.
Låt oss få se vad du anser att våra med-
lemmar och sjöfolket s£mt de? övriga mar
rinarbetarna bor ha kännedom om, och
vad de bör få veta.
Eländets skådespel.
" ‘ Kamrater, : "
nu börjar det verkligen att gå
för långt. Här på arbetsförmed-
lingen i Stockholm rusar nu sjö-
folket in på kontoret sorti vilda
djur. Härom dagen, då det be-
hövdes ett par man, så sprang
det in minst 20 stycken för att
tävla om vem som skulle få job-
bet. Naturligtvis så får de job-
bet först som har bästa papperna.
Inte ett dugg kontroll finns det,
så att det kan gå att få komma
in i tur och ordning, så att den
som varit i land längst kunde få
hyran.
Jag tycker att vi kamrater, som
har dåliga papper; borde hålla
ihop åtminstone så, att vi höll
kontroll där på * förmedlingen:
Som det nu är så får de som va-
rit snällast och lydigast hyran,
vi andra får gå och svälta till
dödsdagar; Naturligtvis, så bryr
de där sig inte mycket om orga-
nisation. Nå, då är det vår för-
bannade skyldighet att göra det
för dem. Fram för en riktig kon-
troll över förmedlingen och ett
människovärdigare uppträdande
där nere.
II. Anderson.
Tag notis!
En utmärkt, stor fotografi av
dem som deltog i Stockholms-
Branchens Joe Hill-fest den 19
nov. 1924 är införd i vårt ameri-
kanska halvveckoorgan »The In-
dustrial Worker» för den 17 dec.
1924. . . ;
Alla som önska att se det bor-
de förskaffa sig det numret.
Detta kan säkerligen fås på al-
la våra Brancher, men om det
icke skulle finnas några exemplar
kvar, så kan det rekvireras direkt
från: Industrial Worker, P. O.
Box 1857, Seattle Wash. U. S. A.
Pris pr lösnummer 5 centsl ’ Sänd
efter ett exemplar. !
Om inte du kan tala så kan I.
W .W -litteraturen göra d,et för
dig. Se till att du alltid fiär dén
på lager. Sprid den! !
Det är lika lätt att läsa Jbok-
stäverna i en 1. W. W.-bröschijr
som det qr att känna till märkena
på étt’ spelkori: X ; 2 • ’ i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
