Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETARE I ALLA LAND, FÖRENA ER!
Officiellt organ
för M. T. A. I. U. No. 510
av I. W. W. Skand. Adm.
“En ofcjrrätt mot en är en oförrätt
mot. alla.“
T
ÅRG. II. »Nr’2
DEN 1. FEBRUARI 1925
Postadress:
MARINARBETAREN
Aspudden
STOCKHOLM, SWEDEN
ALLA M AN PÅ D Ä C
San Francisco.
County Jail (L än sf ängelse).
Den 1 januari 1925. .
Till medlemmarna i Sverge.
Kamrater, jag får härmed skriva några
rader och låta eder veta att fyra stycken
medlemmar .av I. W. W. kommer att ut-
visas igen. Den här gången är det sjömän
som kommer att få en gratisresa till »sina
.land».
Jag antar att ni redan har läst om raz-
zian som företogs på vår lokal här den
4 dec. ’förra året.
Först satte de borgensumman till 5,000
dollar i värdepapper eller 2,000 i pengar,
men efter tre dagar sänktes den till 20
dollar. Alla är nu ute mot den senare
borgensumman utom sex stycken, som
kvarhålles för vidare undersökning av
immigrationsbyrån. Antagligen kommer
de att försöka shanhaja oss. ombord på nå-
«>.gon skorv för en krona i månaden, men
det kommer vj nog att sätta P för. Im-
migrationsmyndigheterna här frågade oss
om vi var villiga att mönstra på ett far-
tyg. Vi svarade, att vi var villiga att
mönstra om vi fick d^n hyran som vi krä-
ver för tillfället, 67 dollars och 50 cents
i månaden. Vi har nu suttit i den här
finkan i 34 dagar och det kommer säkert
att dröja lika många dagar till innan vi
kommer ut igen. Maten här inne är lika
bra som. den man får ombord de flesta
tramparna, tre måltider om dagen. Men
;ni skulle ha sett hur det såg ut i för-
varingshä-ktet. Där blevo 15 stycken av
oss instuvade bland de värsta förbrytar
typerna. Inom ett dygn var vi samtliga
totalt nedlusade. Kamrat G. Johanson lig-
ger sjuk här för närvarande och den me-
dicin som det bestås honom heter castor
oil, på svenska ricinolja. Det är general-
kuren här för alla krämpor.
> Som ni kan se på hetsen mot oss så
går No-, 510 framåt överallt. I San Pedro
har vi hållit stången och nu. till våren
skall det säkert bli en offensiv här över
hela linjen.
En av kamraterna här blir nog sänt
till Australien, hans hemland, och där har
vi nu alla redan en stabil Branch.
Den andra kamraten är Dansk och han
kommer nog att göra sitt, när han kom-
mer »hem».
Det är rätt så många som har tillhört
de gamla unionerna, när de seglade ut
från Sverge, de undrar om de för någon
upplysning i deras tdiningar om förhål-
landena häröver.,
Vii har ju nu aldrig någon möjlighet
■ att få tag i varken/ÄSjÖmannen» eller-»El-
daren» så ’man vet ju inte vad det har
stått i dem den senaste tiden.
Men jag antar ändå att de har så myc-
ken förståelse för sjöfolket, även om de
inte precis seglar i de svenska farvattnen,
och betalar kontingenter till dem, att de
skulle förstå att kanske förr eller senare
.en del av dem kommer till Sverge igen.
FÖR ORDNANDET AV EN
INTERNATIONELL KONFERENS.
Arbetskamrater, tycker inte ni|
att-tiden nu är inne när vi inom
transportindustrien skulle försö-
ka ordna det på något sätt så att
vi kunde komma tillsammans i
en enhetlig internationell orga-
nisation? Kan vi komma till nå-
gon annan slutsats när vi blickar
omkring oss och ser de stora re-
daresammanslutningarna, starkt
förtöjda och stödda av dé-Inter-
nationella bankirerna, handla så-
som en enhet över varje Sjöfa-
rande land i världen.
Om vi underlåier att uppmärk-
samma tidens tecken och icke ser
dessa självklara fakta;, ioch att
varje nationell grupp fortsätter
att kämpa som vi gjort i det för-
flutna, så står det klart för oss i
dag, att vi komim er att sjunka ner
i en mycket lägre levnadsstan-
dard, i vilken gränsen mellan lö-
neslaveri och total livegenskap
kommer att bliva så smal att den
knappast kommer att synas.
-Kamrater, för att undvika att
detta blir vårt öde måste vi bere-
da oss själva samt på något sätt
ordna det så att vi kan komma i
beröring och samarbete med alla
nationers marintransportarbeta-
re. För att på så vis förstärka vå-
ra räcker emot vår gemensam-
ma fiende, de sammanslutna re-
darintressena. Ar det inte möj-
ligt att föra tillsammans våra ge-
mensamma krafter och forma en
verklig Marin tränsportarbetarnas
International, en som förstår att
i dag existerar det endast två na-
tioner, evad det beträffar arbe-
tarna. Dén ena bestående av ar-
betare, och den andra av deras
utsugare, de som äger de medel
vilka vi måste använda för att
kunna leva. Fastän vi som arbe-
tare finner det lite svårt genom
att -yi är skilj da . åt av nationella
gränser och olikheten på våra
språk så kan vi till trots av det
inse att vi (blott har en gemen-
sam fiende,, redareintressena.
Oavsett vilken flagga vi seglär
under så pågår vår utsugning li-
ka intensivt. Kapitalismen är in-
ternationell, den har. endast en
religion, ett livsmål, arbetarklas-
sens utsugning.
Detta gör det till en tvingande
nödvändighet för oss, arbetarna,
att organisera oss på industriens
grundval, inom det ekonomiska
området, källan till all makt, i
en stor international av marin-
transportarbetåre.
Den viktigaste av alla är ma-
rin transportindustrien, den är
ny ekelindustrien, den kontrolle-
rar världens handel,
’■ Kan ni icke se vilken utomor-
dentlig makt vi har i våra hän-
der om vi blott svetsar samman
våra krafter.
I oss är’ förborgad både nuti-
dens och framtidens arbetarklass’
världskamp för dess frigörelse
från löneslaveri.
Försök borde göras under det
kommande året för att få till
stånd en konferens av alla ma-
rintranspörtuniorter, där ett pro-
gram av handling kunde göras
upp som’ alla kunde godkänna.
Marintransportrabetarnas indu-
striella union No. 510 av I. W.
W. räcker en kamratskapets
hand till alla arbetare, oavsett
ras, trosbekännelse eller hudfärg,
i en maning till*er att gemensamt
med ,oss dryfta de möjligheter
som finns för att förena våra
krafter i en stor internationell,
Marintrans portarbetarnas indu-
striella union.
De borde då, även om de tycker att de
endast bör befatta sig med det sjöfolk som
seglar ut ifrån de svenska hamnarna, tän-
ka som så a,tt det i alla fall är sjöfolk
som en gång i tiden varit medlemmar i
deras unioner och då borde de protestera
mot det förfaringssätt som redarna an-
vänder sig utav geht emot oss här. Var
snäll och låt oss få veta litet om det här
samt hur det går för er I »det gamla
landet».
Vi har fått »Marinarbetaren» här för
varje månad och _anser den vara bra.
’ Med många hälsningar till alla kamrater
över där, är jag, eder för 1. W. W. över
hela världen.
Carl Setterquist.
84 Embarcadero Street. San Francisco. Cal.
Segerrik kamp i Mobile.
I Mobile, där myndigheterna för en tid
sedan föreog razzior på branchens lokal
därstädes och häktade ett antal medlem-
mar, har samtliga de häktade frigivits och
målet mot dem avskrivits. - Detta slut av
striden kan endast tillskrivas den kamp-
lust som medlemmarna där var besjälade
av, då de, så fort en kommitté häktades,
omedelbart valde en-ny och på så vis
höll lokalen öppen. Pärollen var: intet
avbrott i organisationsarbetet. Förra num-
ret av »Marinarbetaren» innehöll ett pro-
tokollsutdrag över’ett möte, som medlem-
marna avhöMt i stadsfängelset ,j Mobile
medan de suttö i avvaktan på rannsak-
ning.-
Ett rent helvete.
Éalerose i januari 1925.
Kamrater! .Nu är jag över i U. S. A.
med en oljetank, men jag kommer att gå
med den tillbaka till Europa igen. Vi läg-
ger på en plats som är 16 timmars gång
upp i roveret från New Orleans. I går an-
lände vi till New Orleans, då vi fick en
charise att gå i land för en tre timmars
tid medan fartyget fumigerades. Jag var
uppe i vår Branch i New Orleans och fick
några nummer av den senaste »Marinar-
betaren» säm några »Marine W.orkers».
Jag ser att ni talar om arbetslösheten i
»Maninarbetaren». Ja, här ser man vad
som borde göras. >■:
Vi har fått blödslitit i 29 dygn med två
man på durken för 9 force draught fyrar.
Den bränner omkring 45 ton -om dygnet, så
rii kan ju själva göra er en föreställfting
om hur mycket man får göra på vakten.
Den enda vila man får är en natt här i
hamn, för lasten tages in på mindre än ett
dygn sen måste man ut i helvetet igen.
Sedan om förhållandena i Skansen. På vår
sida är det 10 man, men det finns inte ett
bord att äta på så man får lov att ställa
matbackarna på dur-ken.
Till trots av detta elände, så är sam-
talet mest bara om jäntor och fylla. De
som inser att något måste göras, har
dock fått ögonen öppna för ätt vad som
i dag béhöves för att förbättra förhållan-
dena för sjöfolket och de andrå inom Ma-
rintranspörtindustrien-är en enda stor or-
ganisation som sträcker sig lika långt som
fartygens r-outer. Jag skulte tycka att vi
kan till en-viss grad förminska arbetslös-
heten om vi enade oss om ätt tvinga re-
darna att anställa dubbelt så många man
på durken som det är nu. Till exempel:
ingen eldare skulle ha mer än 4 natur-
dragsfyrar eller mer än 3‘ draugmht fyrar..
Det blev i alla fall dubbelt så rnångaman
erforderligä på de kolbränriande båtarna. 1
synnerhet nu när man tänker på att det
går mellan 25 och 30 tusen man utan
hyror i England, om man räknar med el-
dare, däcksfolk och kökspersonaldn bara.
Ändå har jag inte nämnt det skandinaviska
-sjöfolket som går här.
Jag får härmed sluta-med en hälsning
till alla kamraterna och med hopp att alla
står i för organisationen på det nya år#t.
Eder för I. W. W. över vida världen.
Oscar »arbetaren».
11
STOCKHOLMS BRANCH
av M. T. A. I. U. No. 510 avhåller
möten yarje onsdag kväll kl. 7,30
e. m. i Södra Folkets Hus. Allt sjö-
folk och övriga Marinarbetare äro
välkomna!
Glöm ej insamlingslistoma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
