Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(Forts. fr. föreg. n:r.)
•’"KiéUcanalen : var. reit •• annan; triumfs-för
slveppsfedatrik.’ De tidigaste orsakerna för
d e ss~’ konstruktion • var mer-politiskt be-
tonade .än eiconotniskt.-Undér kriget ut-
gjorde den en utmärkt .säkerhetszon; för
den tyska flottan, vilken förankrades, på
olika ställen inöm;!,dess 61’ sjömils längd;’
• D«n|gav möjlighet för VoriTirpitz fföt-
té^téyiriom iiågtaf timmar.: passera; ffån
Nordsjön till östersjön. Numera är den
neutraliserad; och-den. större, delén.^av dé
fartyg, som är destinerade till de tyska:
hamnarna .Hamburg, Bremerhaferi och
Bremen från östersjön passera’ nu’; dess
slussar därigenom görande en inbesparing
av två ; dygn. över den gamla routen ge-
nom sundet och omkring Jylland.’ Kana-
len’ är étt utmärkt7 stycke av tysk ingen-
jörskonst, konstruerad med den genomgå-
ende noggrannhet som är så’betecknande
for tyskt arbete. Den här även inbesparat
miljontals arbetstimmar för redarherrarna
och hundratusentals ton. av kol och olja.
Ett passagerarfartyg kan nu göra fem re-
sor till Riga, Reval eller Hälsingfors,
när det förut bara kunde göra fyra innan
kanalen fanns till. På samma gång som
den Ökar fartygens resor så ökar den på
skeppsredarnas profit, medan å andra si-
dan den bidrar till att alstra mer arbets-
löshet för sjöfolket. Direkt så gör den
sin insats för att-öka konkurrensen mel-
lan sjöfolket i dess utbjudande av sin
arbetskraft i hamnarna Hälsingfors, Stock-
’ holm och Malmö.
Rederibolagen ser även till att draga
fördel av sin ställning-för att sänka hy-
rorna, försämra förhållandena och söm
det nu visar sig, göra allt de kan för att
återinföra de förhållanden som existerade
ombord i fartygen före kriget.
•’y Panama.
Panamakanalens öppnande den 15 au-
gusti 1914 var en annan stor tilldragelse
inom skeppsvärlden, vilken ävenså gjorde
en stark inverkan på folket, som beman-
nar fartygen. Den förkortade avståndet
sjövägen mellan San Francisoo och New
York med över 7,000 sjömil. I stället för
den långa vägen runt Kap Horn eller ge-
■ nom Magellansundet, så är det nu möjligt
att transportera frakt sjövägen genom
slussarna i Centralamerika. Panama för-
minskade avståndet mellan New York och
Valparaiso från 8,640 till 4,637 sjömil.
Resan ■ från Seattle Washington till Rio
de Janeiro är förminskad från- 8,339 till
7,678 sjömil., San Francisco till Liverpool
ger en förkortning av från 13,503 till
8,038 sjömil o. s. v. Panama har skurit
av tre dygn av ångtid från båtrouten mel-
lan Wellington, New Zealand och Stor-
brittanien.
Den har avskaffat de faror, som var
förknippade med. resorna på Kap Horns
låga latituder och samtidigt undanskaffat
de långa och stormiga resorna runt Goda
Hoppsudden till Tasmanien och Welling-
ton. Panama här’ bringat Chiles salpeter-
, hamnar in i ett närmare räckhåll för At-
lanterhamnarna, och, i en mindre grad,
förkortat avståndet mellan hamnarna på
nordpacifickusten och Sydamerikas at-
lantiska hamnar. Detta enorma ingenjörs-
företag kostar miljontals dollars och tu-
sentals iiv — arbetarklassliv.
Under fiscalåret, soih slutade juni 1921,
finner vi att 2,892 fartyg med ett sam-
manlagt tonnage av 11,415,876 ton pas-
serade genom kanalen med en frakt som
uppgick till 11,599,214 .ton; och för vilken
en skatt uppgående till .11,276,889,61
dollars erlades. Utom detta passera-
tncnings,utbyten jagJ^h^V
bjUe^ utun^stående ’’och , me d I eniiriat.},har:
dra’haninar hifr"i ’Skandinavien,?sä att^ar-"
bete t tog-:&& tre ;f art -och inte j f öriita.os^pt
?tt]^äj0in^slci‘m^le6imw av?L AV-irW!’
måste.konirna Ifrån *StWerna^lföriaft(Hjäjpä;
’os5’.inedf’orgänlsffi •’..; ’
Dé som framföra dessa ’Synpunkter ser
vanligtvis saken från deq sidan att de
^9in^t’ränasshär’,’att.blivbe!eg^er;,bör )kän-
:h£^vtijl förhållandena härijtiäitfe och följ -
(äKtligen ha;fdet^Uättare ^ätj det’ kommer
till.organisationsarbetet. " 1 " , :• , v
SM sej man sakeri enbart från den syn
pufikteh) dåfar det .’riktigt att endast iför
lita sig (på de medlemmar som. gått -in a
organisationen här ’och fått sin träning
här i Skandinavien.
För mig står dock saken litet mer in-
vecjklaävän så. .:... y.I ■*
• Varför arbetar vi egentligen med att
skapa’fram och bygga upp. en industriell
världsorganisation för marintransportar-
betarna? ... * . : . / ■ -
År det icke därför att vi har. lärt oss
inse, att detta är den enda praktiska vä-
gen att gå för att nå det mål som först
av allt måste -näs, förrän vi kan tanka
på att få någon större ekonomisk och so-
cial, frihet, det mål som heter ekonomisk
makt.
Hur skapas denna ekonomiska makt?
Genom främjande av allt större och vid-
sträcktare samarbete, genom framskapan
det av en starkare och mer omfattande
solidaritet parad med en entusiastisk kamp-
iust omfattande allä arbetare inom hela
industrien, oavsett yrke, ras eller språk,
Det., är i deri riktningen som vi säkert alla
arbetar, när vi blivit medlemmar av I.
w. w. . ’ : / " ’ •’
Sedan kommer ett annat förhållande,
som är i dag säreget för mariritransport
industrien, nämligen det förhållandet, att
’en mycket stör del av sjöfolket, och i
synnerhet det skandinaviska, inte stadigt
seglar ut ifrån ett lands hamnar enbart.
Tvärtom är det så, att många, för att
icke säga de flesta, seglar ut jfrån ameri-
kanska’ och andra hamnar. Under den
senaste tiden har kanske antalet sjunkit
på det sjöfolk som seglade på amerikan-
ska fartyg, men så seglar det i alla fall
på skandinaviska fartyg ut ur dessa ham-
nar och mönstrar där. Man kan inte med
bästa vilja i världen fastslå att detta, sjö
folk kommer att stadigt segla ut ur dem.
Fastmer är det så att det är beroende av
de ekonomiska lagar som råder under det
här systemet och följaktligen så måste
det taga hyra varhelst det är möjligt att
få den. Vad jag menar därmed är att
sjöfolket mer än andra industriarbetare
har en internationell prägel inom indu-
strien.
Då nu vår organisation har större med-
Iemsskap i Staterna för närvarande än
vad den har i Europa och då samtidigt
en ofantlig mängd av fartygstonnage gäs-
tar Amerikas hamnar, så följer det också
att det sjöfolk, som kommer dit, lättare
kan komma in i organisationen och sam-
tidigt, på grund av organisationens .högre
utveckling därstädes, får inhämta kunska
per om vad I. W. W. är, vad den syftar att
göra och hur den arbetar, än vad de kan
i Europa, där organisationen ännu är ung
och outvecklad. Att de’ lättare kan få
10p r0£ : ■
S|g
svnr&ak! ä^-ViVÄda dc:
för^f^^ferirgar^utt)^-! don tiH vait och 1
tiHjajfegtarJcfassens jjy*tä *->Utokarider{ av
tfeniiir.måst^gpM
våra ’kunskaper o^h :geh’om;’:väK’auciör’:a%’,’ ’
nya medlemmar såsom ett,första;steg..
De blir då varje medlems plikt att’"lära’^
sig att ,iu-tfpra det arbetet oavsett var
hanj seglar eller arbetar.
Med andra ord, ingen av oss får tänka
som%å att ■ arbetarna i .,det;; eller äefylah*
det får klara sig själva for vi har’ jämt
Upp att göra här. , Får den synpunkten
makt över oss, då har vi’ gåttinil.’^.
WL förgäves och att vi följaktligen inte
vare„ sig känner I. W: W. ej heller. det
system som födde det, kapitaiismeh.:.- –’ ’•
Det borde i stället vara så att så. fort ,
en medlem fått kunskaper tillräckligt om
I. W. W. i Amerika eller i något annat
land, dar lönerna är högre. ocH förhållan-
dena bättre än’ i Europa att han då tog ixt \
en delegatfullmakt och organisationsma-
terial samt så fort sig göra lät tog en
hyra på ett faryg destinerat till en eu-
ropeisk hamn och sedan därstädes satte
fart i att organisera för I. W. W, där-
städes. ■’ i–/ :
Vi måste komma åhåg att i fall inte
detta göres, så kommer säkert lönerna att
sjunka och’ förhållandena försämras,- där
de nu är relativt bättre; Kapitalistklas-
sen måste anstränga sig att driva ner lö-
nerna för sina slavar till dén lägsta nor-
men om intet effektivt motstånd göres.
Jag kan i detta sammanhang inte un-
derlåta att tänka på hur kapitalistklas-
sen tränar sina organisatörer och andra
förmågor, som är till denna klass’s nyt–*
ta. Tag till exempel hur ynglingar från
överklassen här i Skandinavien får så kal-
lade stipendier’ för att studera inoiri’ de
moderna industrierna i Amerika.
De erhålla lön och allting i övrigt står
fritt till deras förfogande för att de se-
dan skall kununa träda i tjänst hos de
stora trusterna och industriföretagen. De
äro att likna till våra hamndelegater och
organisatörer. Om vi kunde göra likale-
des, då skulle saken vara snårt avgjord.
Som det nu. är så .får sjöfolket sina sti-
pendier i form av en liyra pä en båt, men
det är. inga villkor för att de sedan går
in i I. W. W. för att sedan utbilda sig
till siii klass nytta.
Kunde vi komma så långt .så vore vi
ett långt steg framåt i vår strävan att nå
den ekonomiska och sociala friheten.
Jag får härmed sluta för att inte taga
upp för mycket utrymme av »Marinar-
betarens» knappa utrymme och avslutar
jag med en inbjudan till diskussiön i det
här ämnet. Låt höra era åsikter om den
här saken.
U. Johanson.
De gamla unionernas
konsekvens.
De engelska »kamraterna» mot de
tyska.
London. British Empire union har sänt
en skrivelse till de förnämsta brittiska
sjöfartsbolagen, vari protesteras mot den
bestämmelse i det nya engelsk-tyska han-
delsfördraget, enligt vilket tyskar åter får
tillåtelse att tjänstgöra ombord å brittiska
fartyg. Unionen framhåller att denna
åtgärd kommer att öka arbetslösheten
bland det brittiska sjöfolket, av vilket re-
dan 20,000 är utan arbete. Unionen upp-
manar rederibolagen att göra en framställ-
ning i saken. (Industriarbetaren.)
ä v c n s " ^
V (S.toty oif Ihe Sea.) ;
/ Ufgivet av T. W. W:s huvudkvarter.
Marintransportarbefärnks1 rliWdbdk.", n
■ ■ ’ i’;-’–:-s
des’kanalen- av .426 av Förenta’. ;stä- >
.ternas- regering-ägda. fraktfartyg,-för, »vilka, .
ingen ’:skatt erjWcs.-};Av, dessa; 2,892 fär–
•tyg^.finner-vi,-;att- l g 12-yar-.amerikanska, •.
917 brittiska,’ 140 riprska ocri svensk?,: 136;
j apanskä, 63 chilenska, 60, danska öch!. •
60 peruanska.; Av ;de brittiska fartyg,’ söm i
passerar genpmjkärialén fintiétf vi att .dén ;
feést • trafikerade’;route0 ar,–mellan . Stor-
tsrittanien
land: näst eftér denna koinmer routen
mellan Europa* och Sydamerikas västkust,
sedan, i tur Och ordning, mellan Föténta;
staterna och Australien och New Zealand:
-■ V" * ’ • ■ y. V T7-.’}
mellan. Förenta staterna, och Fjärran Ös-
tern, och slutligen mellan Europa och
Nordamerikas västkust,
Panama har utomordentligt styrkt För-
enta staternas ställning både politiskt och
industriellt. Den har förkortat och för-
ändrat. Oceanvägarna‘samtidigt som ’ den
på alla kanter klippt av sjömilens mängd
och ökat resorna för de fårtyg som’ tra-
fikerar kanalen, vilket sedan inverkar på
hela handelsflottan såsom en ökning av
dennas resor i det /hela, per -fartyg räk-
nat. ‘ ••• •■•V;..’"
SlutHgen har Panama, vad s’om för oss
är viktigast att veta for närvarande, givit
ökad styrka till redarnas, grepp över ha-
vens arbetare,’eller som vi borde kalla
deras makt,’ eri havens jättesugfisk.
Jättesugfisken och dess offer.
Om vi studerar en världskarta med
dess sammanlöpande öceanrouter, så kan
vi få en idé om denna ofantliga världs-
autokrati.
Tre stora jättesugfiskar sprider ut sig
från Förenta staterna, Storbrittannieri och
Japan. Deras sugarmar korsar varandra
över och över igén, liknande trådarna i en
stor jättespindels möristerlösa spindelnät.
Deras sugaitmar tvinnar sig omkring hela
världen. Under deras direkta kommando
arbetar i dag omkring 900,000 . fartygsar-
betare representerande varenda nationali-
tet under solen. Samarbetande med .dessa
sjöfarande arbetar omkring 1,100,000
hamnarbetare och med dem närstående
grupper spridda över hela världens vink-
lar och vrår varhelst deras sugarmar har
förmått sträcka sig. •
Starka och tysta verkar dessa industri-
jättar, »överstepräster och kungar» av
oceantransporten.
Medan Pänamakanalen stärkte deras
grepp, just som förut Suez och Kielkanä-
Iernä gjorde det, gav det. dock de ameri-
kanska redareintressena: ett iörsprång över
de andra, åtminstone för tillfället. Men
vi får dock icke förglömma att medtäv-
larna i denna frammarsch till industriell
erövring är .olösligt sammanflätade med
redareintressena i andra länder. I varen-
da hamn i denna vida värld kan vi se
resultatet av denna nya route i den åter-
spegling, som de massor av våra utblot-
tade, hungriga skeppskamrater utgör, vil-
ka dag ut och dag in får vara med och
dela våra måltider i skansar och mäss-
rum, medan en stor del av dem springer
ombord i -fartygen tiggande stevarter,
styrmän och maskinister om en hyra. Så-
ledes raka motsatsen mot dé förhållanden
som rådde under den så kallade »gamla
goda tiden», då boardingsmästarna sprang
efter dem, då de icke rent av shanghajades.
Nii för tiden kan man få se styrmän
i dussintals, som seglar för om masten,
och mångfaldiga utblottade skeppare i
land, medan hundratals utexaminérade
maskinister anse att de haft tur, har de
kunnat få en hyra som storkeeper eller
I donkeyman. Atlantiska ocean uppbär i dag
dussintals fartyg, ombord på vilka hela be-
fälsmanskapet på däck är utexaminerade
kaptener, vilka fört egria fartyg före de-
pressionen — depressionen utan ände —
kom. Nya router, oljebränsle, kanaler
och Dieselmotorer, alla dessa samverkar
för att stänka redarna och försvaga ha-
vens arbetare. (Forts.) .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
