Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Kalle Pundhuve”
eldare på s/s Elija Council racklar:
— Som ja’ ser på den där teckningen
så kommer I. W. W. att göra en så’n där
offnesiv i år här i Europa. Det blir bara
en splittring om dom får. hålla på att
organisera allt sjöfolket i en enda union.
De e’ så ätt man snart inte har lust att
vara me nå’n union alls. Ingenting får
vara ifre’ för deras agitation. Jag tycker
att de ä\ bra som de ä’. Vi skall nog
underhandla med redarna längre fram, när
tiderna blir bättre.
En sjöman på “luffen“.
Kamrater!
• Jag får skriva några rader för att tacka
för den litteratur som jag fick med mig
och vilken jag nu delat ut. Att slavarna
behöver upplysning, och den rätta upp-
lysningen, inom alla industrier är ett verk-
ligt faktum.
Det är gagnlöst att tala om avskaffan-
det av det kapitalistiska systemet om man
inte har en ordentlig plan för uppbyggan-
det av ett nyare och bättre socialt system.
Det är jii&t på den punkten som den
arbetande massän inte ser sin väg ut och
det är just det problemet som måste fram-
hållas till den. Nämligen*, att vt måste
organisera oss industriellt och internatio-
nellt i en organisaion för att med den
övertaga produktionsmedlen och jorden
och sedan producera för mänsklighetens
nytta och behov i stället fr som nu för
att tillfredsställa ett fåtals profithunger.
Jag har haft diskussioner med folk ur alla
kategorier och har man bara tålamod så
skall man straxt finna ut att de slår
sig själva med det de framföra. Alla språ-
ka de för. sitt eget inskränkta materiella
intresse. Härom dagen kom jag i berö-
ring med en rik gynnare. Han framhöll
sig själv som en kristen man. Mitt svar
till honom löd: »All rikedom är obetalt
arbete». Sedan fick han följande atf tug-
ga på:: »Samlen eder icke skatter på jor-
den, där mal och rost förstöra det, där
tjuvar bryter sig in och stjäla.» Han blev
grundligt tilltvålad’i sitt argument i när-
varo av sina egna slavar.
Jag lämnade dem sedan lugnt och san-
sat* efterlämnande några broschyrer så-
som föda for det organ som är beläget
högst upp när: man står upprätt. Så en
salva av I. W. W :s präktiga medicin är
ett gott uppfriskningsmedel för försoffade
slöfockar. Vi måste på det mest intelli
gentaste sättet finna ut vilka hjärneikom-
plexer varje slöfock går och och bär på,
som ju även kan benämnas sjukdomar, och
sedan vi fått en inblick av dennas beskaf-
fenhet, ge honom en dosis av vår medi-
cin, nämligen vår utmärkta litteratur.
Med andra ord, sända dem till den dok-
tor, som eventuellt kommer att bota de
flesta av de nuvarande sociala ondheterna,
de så kallade sociala orättvisorna.
På så vis går jag tillväga och försöker
att göra mitt bästa efter förmåga. Na-
turligtvis så får man som belöning van-
ligtvis höra att man skall få på skall’n,
men det är ju inget att fästa sig vid, utån
det är bara att gå på med upplysning och
agitation. Ju mer kampen för tillvaron till-
spetsas, vilket för arbetarna betyder att
klasskampen skärpes, desto mer upplys-
ning måste slavarna ha. Vi måste låta dem
veta att tiden och evolutionen väntar inte
på dem som nekar .att följa med, däri in-
begripet skråförbunden. Befrielsen från
det vansinniga profitsystemet måste bliva
arbetarnas eget verk genom I. W.’ W.
Senaste nyheter!! Nu klagar de arbets-
lösa över att de inte får söVa i böndernas
.kostallar. Låt oss organisera oss, sedan
kan vi sova i kungliga borgen, alla fina
kyrkor, stadshus med flera präktiga och
varma hus.
Eder för I. W. W. och en bättre värld.
W. F. 310220.
Skibsrederne og
patriotisme.
Pressen har de siste dager beskeftiget
sig med de norske skibsrederes store
millionbestillinger i utlandet. Og saken
i sig selv er virkelig verd en smule op-
merksomhe.t
Skibsrederne er jö en type av norske
millionEerpatrioter, som stadig har preket
om et sant fedrelandssinn og som sasrlig
under krigsårene gjorde sig bemerket som
de gode nordmenn de egentlig er, ved å
h0ste inn millioner og atter millioner i
profit; De utgj0r altså eliten av landets
nasjonalpatriotiske fedrelandssinn, idealis-
tene blandt det representative Norge.
Mange av de mest fremskutte av denne
stolte typc, bl. a. menn som’ Gunnar Knud-
sen, Chr. Michelsen m. fl. har gang på
gang skrevet under oprop og opfordringer
til almenheten om å st0tte norsk industri
o. s. v., 1 den dur.
Det er derfor interessant å se litt bak
kulissene, studere hvor glimrende disse
s’tore og uangripelige menn praktiserer
fredrelandssinnet, setter opfordringene i.
sine oprop ut i det praktiske liv. Det kän
jo altid vsere en viss lasrdom för oss an-
dre som opfordringene réttes til.
Disse skibsredere, blomsten av vårt
lands patriotisme, denne store sublime
adelsslegt ■ i landets representatvie liv har
for tiden skib under bygning til en verdi
av 140 millionér kroner. Å djärnme efter
deres oprop om st0tte av norsk industri
skulde kanskje endel ha grunn til åt tro,
at de Iot bestillingene gå til norske verk-
steder for derfor å skaffe norske arbeidere
beskjeftigelse og norske kolleger profitt.
Men de norske skibsredere ser mere
stort på saken, enn de fleste arbeidere
gj0r. Deres fedrelandssinn er mer vidt-
omfattende, det spenner sig over hela den
klode hvor penger kan tjenes. Det er der-
for naturlig og selvinnlysende at disse
store menn, disse . gigantiske personlig-
heter rådspfSr sin kasse om hvor langt
fedrelandets grenser dennegang skal ut-
vides.
Det er ikke mer enn logisk og naturlig
at disse oph0iede patrioter har plasert be-
stillinger for 120 millioner ved utenlendske
verksteder og kun for 20 millioner ved
norske. Dette er gjort ut fra den enkle
patriotiske beregning, at det er billigere
å bygge i utlandet enn her. Denne kjens-
gjerning innbyr oss igjen til endel refleek-
sjonér.
For det f0rste ser vi at kapitalismens
patriotisme ikke lar sig stenge av lande-
grenser og at alt patriotisk t0v sorri inn-
spröitcs i arbeiderne, i hjemmet, i skolen,
i pressen og i det daglige liv, gj0res kun i
den enkle hensikt å tjene makthavernes
interesser. Patriotisme, svindel og bedrag
er ikke uadskillelige som ild og varme.
En av de st0rre skibsredene, osm har
plasert nybygninger for 13 millioner kro-
ner ved utenlandske verksteder, er för-
henv. statsminister Gunnar Knudsen,. den
samme mann som har utsendt masser av
opfordringer om å stfcftte norsk industri.
Grunnen tji at Knudsen har plasert ny-
mygningene i utlandet er, sier han selv,
at de blir 30 pet. billigere enn her. Knud-
sens bestiliinger er plasert i Danmark.
Hvad kan da årsaken vasre til den store
prisdi fferanse? Knudsen selv forstår den
ikke. . .
Sett efter valuta- og prisforholdene
ligger de danske metallarbeideres l0n-
ninger h0iere enn de norskes. Knudsen
insinuerer, at .de norske jemarbeideres
tempo ligger lavere enn de danskes. Men
det er ibare en påstand uten beviser. Til-
bake står så tre teorier, der enkeltvis el-
ler sammenlagt vil kunne utgj0re svar på
spörsmålet.-
Den f0rste anfagelse er, ät Knudsens
opgave over prisdfiferensen re uriktig.
Isåfall må det ha en spesiell årsak. Og
det ligger da nsermest for hånd å anta,
at Knudsen og mange av hans kolleger,
som de gode patrioter de er, har plasert
endel av sine spareskillinger som aktier i
utenlendske verksteder, og derfor ganske
naturlig vil st0tte sine egne bedrifter for
profittens skyld.
Den annen teori kan bygges på den
antagelse at de utenlandske verksteder har
innrettet sig mer praktisk og innf0rt visse
spesialiseringssysemer for arbeidet. t
Så har vi den tredje teori,’som i alle
tilfelle ej en kjensgjerning, nemlig pro-
fitten. Ingenting er mer naturlig eller lar
sig lettere bekrefte enn’at de norske verk-
eiére beregraer sig en uhyre stor profitt
av arbediet.
"Saken har også en annen interessé, som
man ikke i denne förbindelse kan komme
forbi.
Den store nedpresning av de norske
jemarbeideres 10nninger h0sten 1923, som
forårsaket jernarbeiderstreiken og som ar-
beidskj0perforeningen senere utvidet til
en lockout, er en stor bidnagende årsak
til de norske verksteders slette förhold.
Hadde arbeidskj0perne ikke gått til det
skritt, så hadde verkstedene vasrt igang
og mange av de bestiliinger som nu er
havnet i ulandet hadde vajrt sikret de nor-
ske verksteder. Det blev såvisst dyré
lsrepenger for de norske arbeidskj0pere.
När så de norske arbeiderledere, med
disse kjensgjerninger for ffie, ber regje–
ringen om st0tte for en importregulering,
vet man knapt orri man skal ta dem al-
vorlig. ’Den norske stät företar jo selv
bestiliinger og innkj0p i utlandet, som
like gjerne kunde vjert foretatt her. Tur-
Till verket alltså.
Allmänna organisationskommittén
av Marintransportarbetarnas indu-
striella Union No. 510 av I. W. W.
har beslutat att utsända ett inbju-
dande till alla Marintransportarbe-
tareorganisationer i Central- och Syd-
amerika såväl som till de västindis-
ka öarna för en ’konferens att avhål-
las i New Orleans den 1 mars i år. -
Den har samtidigt beslutat att ut-
sända en liknande inbjudan till alla
unioner av marinarbetare i Europa
i och för avhållandet av en konfe-
rens i New York den .1 juni.
Syftet med dessa konferenser är
att försöka få till stånd ett samar-
bete med alla marinarbetare som
verkligen önskar att se en marinr
transporarbetarnas International
uppbyggda
Ovanstående visar tydligt och klart
att ■ I. W. W. icke arbetar på att
splittra sjöfolkets och de andra ma-
rintransportarbetarnas solidaritet,
utan i stället inriktar all sin energi
på att avskaffa den splittring som nu
är rådande inom arbetarnas läger i
Marintransportindustrien; „
På grund av den rikliga tillström-
ningen av material har vi sett oss
nödsakade att utesluta adressför-
teckningen över våra Brancher i det-
ta nummer.
w. i. w.
En biprodukt.
Erfarenhet är det som du får me-
dan du söker efter någonting annat.
binene- til Nore blev bestilt i Tyskland av
de samme menn som sender ut sine obli-
gatoriske plakater med påksriften: »Kj0p
norske varer! Stfft norsk industri!» Den.
mangeårige statsminister Gunnar Knud-
sen med sine 3 0 4 millioner kroner Vår-
lig profit går samme vei. Bare fra det
synspunkt sett er det vanvid og atter van-
vid å tro, at man- ad’den vei kan nedsastte
arbeidsl0she!sprosenten’ for de norske ar-
beidere. : • T
Nu mer enn nogengang tidligere må det
stå klart for alle tenkénde arbeidere’, at
den politiske retning i arbeiderbevegelsen
har spillet kortene fra sig. Og at det må
bli arbeiderne selv, som gjennem sine
ökonomiske kamporganisasjoner feier det
forf0reriske byråkrati tilside og selv tar
sakene i egen hånd.
(Älanm-.)
Slut sammen i I. W. Wi
Sprid
“Marinarbetaren“
Världens industriarbetares (L W. W:s) princip förklaring.
Arbetarklassen och arbetsköpar-
klassen ha ingenting gemensamt. Det
kan icke bii fred, så länge som mil-
joner av det arbetande folket lever i
nöd och umbäranden och de få, som
utgöra överklassen, ha allt detta li-
vets goda. Mellan dessa två klasser
måste en strid pågå, tills hela världens
arbetare organisera sig som en klass,
tager jorden och produktionsmaskine-
riet i besittning och avskaffar lönesy-
stemet. Vi finna att centraliseringen
av ledningen över industrierna på allt
färre händer gör det omöjligt för yr-
kesförbunden att kunna mäta sig med
arbetsgivarklassens alltjämt växande
makt. Yrkesförbunden åstadkomma
ett tillstånd, som gör att den ena ar-
betargruppen kommer i konflikt med
den andra arbetargruppen inom sam-
ma industri, varigenom de nedgöra
varandra under Iönestrider, Därjämte
hjälper yrkesförbunden arbetsgivar-
klassen att vilseleda arbetarna till den
tron, att arbetarklassen har gemensam-
ma intressen med arbetsköparna.
Dessa förhållanden kunna ändras
och arbetarklassens intressen upprätt-
hållas endast genom en organisation, .
så formad, att alla dess medlemmar
inom en industri, eller alla industrier,
om nödvändigt, kunna nedlägga arbe-
tet när helst en strejk eller lock-
out pågår i någon del därav," därige-
nom görande en oförrätt mot en till en
oförrätt mot alla.
I stället för det konservativa val-
språket: »En god dagslön för ett gott
dagsverke», måste vi på vår fana
skriva det revolutionära mottot: »Ned
med löneslavsystemet!» Det är arbe-
tarklassens historiska uppgift att av-
skaffa kapitalismen. Produktionsar-
mén måste o.rganiseras, icke endast
för de dagliga striderna mot kapita-
lismen, utån även för att övertaga
produktionen, när kapitalismen är av-
skaffad. Genom att organisera oss
industriellt, uppbygga vi det nya sam-
hället inom ramen av det gamla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
