Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETARE I ALLA LAND,
FÖRENA ER! 8
OFFICIELLT ORGAN FÖR
ÅRG. II. No. 3-4.
MARS-APRIL 1925
“EN OFÖRRÄTT MOT EN ÄR EN
OFÖRRÄTT MOT ALLA.“
M. T. A. I, U. No. 510 AV I. W. W. SKAND. ADM.
Postadr: IvfARIN ARBETAREN, Aspudden.
STOCKHOLM, SWEDEN
• •
• «
Fösterlandeté
betoning
Novor.orrisk i Mars I&25.
Kamrater!
Får lov att sända er några rader åter
. igen. .. ,
När vi blev avbetalta fråri den har bå-
ten- i Rotterdam bodde vi på Holländska
Hemnjet i tré dagar, men., fy fan sådan
mat inan fick där, den var värre än den
som man får ombord, och det vill inte
säga så lite. - ,
Jag läste Ture Nérmäns dikt i »Indu-
striar Pioneer» och då tänjcte jäg* på’ hur
sann den är. w- ; :’V;’" V •:
Tag till exempel den där gravvården’de
rest . över de fallna australienska solda-
terna i kriget. Denna gravvård, eller min-
nesmärke, får mah se när man går igenom
sundet, vid Konstaritinopel. Dessa patrio-
t:skä Australienare hade lockats eller
fösts, eller bäggedera, 13,000 engelska mil
från »sitt» hemland endast’för att slaktas
ned. Där ser man resultatet när arbetar-
• - s • -’V •• :* -t V ’ .
na litar på ledare. Tag till exempel den
engelska ;sjömansunionen under kriget.
Dén utlånade pangar ur sin egen kassa till
regeringen för att den skulle kunna be-
driva en -kraftigare utrotning emot de
tyska »kamraterna».
Detta är bara ett exempei på vatt det
leder till när arbetarna låter sina ledare
styra och ställa för sig.
Någon kanske invänder, ja, det vär i
England det, men det är ju inte i Sverge.
Då skulle jag vilja säga att ’de handlar
precis på samma sätt här och i allä andra
länder där ledarna har itiakten inom unio-
nerna och fackföreningarna.
Detta kommer också att fortsättå så
länge som vi inte själva tar på oss ansva-
ret och ledningen av organisationen.
I krig då är det vissa större kapitalist-
grupper som bekämpa andra dylika grup-
per i en kamp om marknader, råmaterial
och’ billig arbetskraft. Då passar det dem
att ha arbetarledarna på sin sida för att
dessa skola kommendera ut arbetarna att
strida för deras, kapitalisternas intressen.
I en lockout inom landet är situationen li-
kadan endast med den skillnaden att stri-
den är mindre intensiv och omfattande.
Där- passat det även kapitalistena att ar-
ybetarna skola strida för deras intressen
gent emot arbetarnas.
Därför får dom arbetarledarna att ’n-
rikta striden så att arbetarna för den emot
sina egna kamrater, genom att få de ar-
betare som icke äro lockoutade ätt fort-
fara i arbete, sänka sina löner genom att
ekonomiskt stödja de lockoutade, tillåta
dessa att svältas tillbaka för sämre för-
hållanden, medan de samtidigt står i allt
vad tygeln håller med att skapa fram mer-
värde till kapitalisterna vilka de sedan an-
vänder för att ytterligare öka sin makt.
i (Forts, å sid. 2)
M. T. A. I. U. No- 510 av I. W. W:s
Mexikanska Golfdistrikts konferensresultat.
Marintransportarbetarnas in-
dustriella Union No. 510 av i. W.
\V:s allmänna organisationskom-
mitté hade i januari.utfärdat .in-
bjudan till alla Mariritransport-
arbetareunioner i Central- och
Sydamerika samt Västindien till
en konferens i New Orleans att
avhållas den 1 mars. Denna in-
bjudan hade hörsammats av uni-
onerna i Kuba, Equador, Peru,
Mexiko och Argentina, vilka, var-
dera sänt ett ombud till konfe-
rensen. Utom dessa delegerade
närvoro delegater från vardera
av vår organisations brancher i
Golfdistriktet, såsom Galveston,
New Orleans, Mobile, Houston, P.
Arthur och Allmänna organisa-
tionskommitténs medlem för
Golfdistriktet, Hector McRae.
Denna konferens är den första
i sitt slag beträffande Marintran-
sportarbetarna och deras organi-
sationer i Amerika.
Den utgör en reflex av den ut-
veckling som försiggått under de
senäre åren i skapandet av en
verklig industriell International
för marinarbetarna. Konferensen
visar hur redarintressena tvingar
arbetarna att sluta sig samman
i allt större och större samman-
slutningar. De stora amerikanska
och engelska redartruster, vilka
kontrollerar Nord-, Central- och
Sydamerika samt Västindien, vi-
sar arbetarna hur de bör sam-
mansluta $ig och draga upp en-
hetliga och bestämda, gemensam-
ma krav.
Konferensen, vilken pågick i
fyra dagar, började så att säga
göra däcken klara för aktion av
samtliga marintransportarbetare
på den amerikanska kontinenten,
i det den beslöt att arbeta vi-
dare för en kamp öm dessa
krav:- ■ ’ I ...
1. Universell lÖneskaJa.
• ;a Doll.
Båtsmän, timmermän, pump-
man, smörjare och vatten-
passare, rörgängare, kol-
eldande eldare ............110: —
Matroser och eldare, oljeeld-
ning .........................., 100: —
Lättmatroser, törkare och
mässmän .’........?........... 80: —
Kollämpare .............90: —
Sievarter .......................130: —
Kockar ............................ 120: —
Underkockar ...........................110: —
2. Unionens erkännande.
Alla fartyg att hava minst en
delegat från jl. U. No. 510 om-
börd. Fartyg över 4,000 ton en
delegat i .varje departement. Al-
la tvister som besättningen, eller
medlem av besättningen, kan ha
skall upptagas till behandling av
dét departements delegat, vari
tvisten uppkommit med kapte-
nen.
3. övertid.
Övertid skall betalas på alla
fartyg efter 80 cents i timmen för
arbetsdagar, och 1 dollar och 60
cents för helgdagar. Lördagsef-
termiddagar och söndagar att
räknas som helgdagar.
4. Arbetstid.
Arbetsdagen skall bestå av åt-
ta timmar. Arbetsveckan ätt vara
44’timmar i hamn och till sjöss,
utom för dem som utför nödvän-
digt arbete, såsom rorsman, ut-
kik, eldare, smörjare och vatten-
passare på vakt. Även beträffan-
de stevarter och kockar i. deras
vanliga görömål.
5. Bemanningsskala.
Tre vakter att gällä. ombord i
alla fartyg, utom för koleldande
eldare, vilka skall ha fyra vak-
ter. Alla fartyg över 4,000 ton
skall vara bemannade med ,9 ma-
troser, 3 lättmatroser, 3 torkare,
2 kockar ocbf en hjälparbetare, en
däcksmaskinist och storekeeper
samt 4 mässmän:
6. Logiförhållanden.
Passande hytter skall tillhan-
dahållas hela besättningen. Mäss-
männen hållas ansvariga för des-
sas renlighet. Lakan skall bytas
minst en gång i veckan. \Hand-
dukar, tvål och tändstickor att
förses av fartyget. Alla fartyg
skall hava en full utrustning av
mediciner och arbetskläder.
7. Rätten till uppsägning.
Varje man av besättningen ska
ha rätt att bliva betald till fullo,
efter begäran, i varje hamn och
tid.
8. Loggning.
Loggning får endast tillåtas
om én medlem av besättningen
icke törnar till för en hel arbets-
dag i hamn.
Samma loggning att göras en-
ligt normen »En dag för en dag»’.
Ryck in i L W. W.
iiiimiiiiiiiiimiiiucitiiiiinuuMtmiiiiimiiimttiimuuiiiiuiiiiiimiiiiimimim
Varför tillhör
du I.W.W.?
Denna fråga har många gånger riktats
till mig och jag skall nu genom tidningen
giva ett kort svar därpå.
Jag tillhör I. W. W. därför att jag är
medveten om att jag måste vara-organi-
serad. Ävenledes tror jag att jag genom
att vara medlem av och kämpa med en
ekonomisk kamporganisation skall kunna
förbättra och höja mitt och mina kam-
raters levnadsstandard, samt genom den-
na organisations växande styrka och
skicklighet övertaga industrien och driva
produktionen till hela mänsklighetens bä-
sta.
Meij så kommer frågan: varför tillhör
du inte de gamla reformistiska organisa-
tionerna? På denna fråga svarar jag: De
gamla reformorganisationerria är icke
längre dugliga att upptaga kampen för en
förbättring av våra levnadsstandard ej
heller äro de så konstruerade ätt de kunna
bygga upp ett bättre samhällssystem än
det nuvarande.. Medan produktionssät-
tet är i ständig och rask utveckling så stå
de gamla fackföreningarna statiska, det
vill säga, de äro outveckiingsbara.
Fackföreningarna uppväxte i en miljö
representerad av småkapital och smådrift,
byggde upp sina teorier, taktik och for*
mer i anpassning till denna miljö, växte
upp till stora dimensioner men under-
gingo ingen utveckling i övrigt.
Vi har nu nått ett skede i utvecklingen,
tack vare maskintekniken, där vi för att
komma till något resultat, måste föra en
industriell ■ strid, i motsats till facklig,
och för att endast kunna föra en sådan
strid fordras det organ uppbyggda för ett
sådant syfte. •
De gamla organisationerna måste ha en
hop med pampar, huvudsakligen bestå-
ende av före detta yrkesskickliga arbeta-
re och hantverkare som utom det-ledare-
välde; de utövar över medlemmarna även
innehava en förlegad synpunkt, beträf-
fande den moderna arbetarrörelsens upp-
gift och mål.
Deras huvudsakliga arbete består i att
till så förmånliga priser som möjligt säl-,
ja sina medlemmars arbetskraft till ar-
betsköparna även om detta innebär ;att
andra grupper arbetare får betaia en viss
procent av detta pris. Att sedan göra upp
ett bindande köpekontrakt för denna ar-
betskraft, avtal, ingår ju i deras moral.
Denna taktik är i dag helt till arbets-
köparnas fördel, och till arbetarnas nack-
del. Arbetarklassen måste lära sig att
handla själv och inte låta leda sig som en
massa barn.
I W. W. som representerar det i linje
med utvecklingen stadda nya organisa-
tionssystemet, för arbétarklassen, måste
därför helt enkelt bekämpas av det garde
s . : (Forts, å sid. 2.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
