Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Joe Hills sånger,
tredje utökade upplagan nu ut-
kommen. Pris pr ex. 25 öre. 10 el-
ler fler ex. 30’ % rabatt.
Inhehåller ’biand andra, följande
av Joe Hill’s sånger, nyligen över-
satta:
»Världens.alla slavar vakna!».
»Prästen och slaven».
»Den vita slaven».
»Vad vi vill».
»Johan Block».
»Hållen fästet». . ~ .
Joe Hill’s testamente.
Insänd order till Uno Johanson,
Aspudden.
I
:s me
to d
er.
I. W. W. skandi-
naviska press.
. ■ ■ .. f ■ * i • • ■ >
Utom »Marinarbetaren» har vi
nu en skandinavisk I. W. W.-tid-
ning, vilken utkommer två gån-
ger i månaden, i Seattle, Wash.,
.u. s: a. , ,
Tidningens namn är Industri-
arbetaren och den kan rekvireras
från oss, eller genom att direkt
tillskriva redaktionen i Seattle.
Adressen är: Industriarbetaren,
Dep. 454. 1330 first Ave., Seattle
Wash.
Även »Marinarbetarens» adress
finns införd i den. Rekvirera.
Alla sätt är bra utom dem som min-
skar profiten.
Ett rederiboiag i Haugesund, Norge,
skall ge sitt sjöfolk vad det behagar kalla
»andel i vinsten» för att inte sjöfolket
skall rymma när fartygen kommer till
amerikanska hamnar.
Om. nu sjöfolket på detta rederibolags
båtar hade lit^ »förstånd» så skulle det
kräva att få arbeta dygnet runt, det skul
le minska bolagets lönekonto och1 ge stör
re vinst. Medan de var i farten kunde de
även sluta upp med att äta, mat kostar
pengar och tar en hel del tid ätt förtära.
Vid årets eller seglationens slut så skul-
le bolaget nog ha en bra vinst, och följ-
aktligen skulle sjöfolkets andel. av den
bli stor. .
Som sagt, »alla sätt......
BOJKOTT. BOJKOTT.
Hamburgbranchen har enligt
mötesbeslut, fattat å,ordinarie
möte den 8 februari, beslutat att
bojkotta »Rumpö’s .sylta», Eich-
holtz 52, Hamburg. .
När det kommer till frågan om I. W.
W:s metoder, då har I. W. ’ty’, kanske
blivit mer missförstådd och misstolkad
än ifråga om allting annat. Vi själva
föredrar att beskriva våra metoder som
ekonomisk direkt aktion. Vad är det?
Det finns politisk eller indirekt aktion
och-direkt aktion. För att underlätta för-
ståelsen av I. W. W:s,metoder, låtom oss
definiera bägge dessa. Politisk eller in-
direkt aktion är den sortens aktion ar-
betarna använda, när de söker att nå sitt
måt genom att skaffa sig inflytande eller
öva köntroll över regeringsmaskineriet,
Sådan aktion kan bestå av röstsedlar,
vädjande till politiska representanter, mu-
tor, så kallad massaktion, kulor, och po-
litisk revolution. Dessa är alla den. po-
litiska aktionens medel.
/. W. W, förkastar alla dessa metoder
i och för uppnåendet av vära syften. Eko-
nomisk, eller direkt aktion, är den sorts
aktion vilken arbetarna använder när de
söker att uppnå sitt syfte genom att skaf-
fa sig kontroll över arbetsplatsen, fabri-
ken, gruvan eller Verkstaden. ’
Direkt aktion år sådan. aktion som ni
använder när rii försöker att förbättra
edra förhållanden genom att handla i egen
person, tillsammans med edra arbetskam-
rater inom det industriella området. In-
direkt aktion är sådan aktion som använ-
des när ni anställer eller väljer represen-
tanter tilj att förbättra edra .förhållan-
den. a .....; . .. ... .
Där är vissa »revolutionära» politiker.
— politiska aktionister—- vilka sträva att
använda de ekonomiska organen, unioner-
na, såsom en battong, med vilken de vill
slå sig en väg öppen till besittning och
kontroll av regeringsbyggnaderna, I. W.
W. önskar icke att vara med på några
sådana »flugmässiga» företag. .Skillnaden
mellan effektiv och ineffektiv aktion kan
bäst illustreras genom att jämföra fack-
föreningarnas taktik med I. W.’W:s: In-
om fackföreningsrörelsen är det alltid le-
darna, styrelsen, som avgör alltsammans,
de har befogenhet att avblåsa en strid,
såväl som att förhindra den. Tendensen
av en sådan taktik blir den att. nästan
all så kallad handling lägges i händerna
pgå ledarna, coh handlingen blir därefter.
Mesta delen av deras »handling» utfö-
res i stolarna framför skrivborden eller -i
sällskap med arbetsgivarna.
Följden av dessa metoder blir’ i regeln
den att ledarna eventuellt blir riktiga en-
våldshärskare och tyranner, som bli så
hungriga efter makt att de med alla me-
del söker att mota medlemmarna närhelst
de söker att göra intrång på beslutande-
rätten. Även när dessa fackföreningsmed
lemmar strejkar — och strejl? är obe
stridligen en sorts direkt aktion ■—, så är
det vanligtvis endast lydande order. Le
darna- och styrelsen ordna om alltsam-
mans, även om de för syns skull låta
medlemmarna utöva sin rösträtt.
Det är såsom en negation av och så?
som en reaktion emot sådana metoder
som 1. W. W. predikar sin egen sorts
ekonomiska direkta aktion.
Vi vill rycka upp arbetarna till person-
lig aktivitet och deltagande i kampen för
ett nyare samhälle. Vi vill att de skall
taga sakerna i sina egna händer och.
sköta sina egna angelägenheter. Om de
gör detta, så kan de ej gå vilse på vä
gen. Om de däremot överlämnar sitt öde
i andra människors händer blir dé vanligt,
vis bedragna.
• Deras tjänstemän skulle vara deras tjä-
nare i stället för deras herrar. Vår di-
rekta aktionsmetod driver organisationens
egentliga verksamhet till arbetsplatsen,
där den resulterar i att träna arbetarna
i sin uppgift att övertaga oqh sköta in-
dustrien. Fackföreningsrörelsen driver
verksamheten av föreningen till" expedi-
tionen och den består huvudsakligast av
»stolhandlingar» av ledarna, mer eller
niiridre ljusskygga. För närvarande tar I.
W. W :s direkta aktion1 éitt uttryck i ar-
betsplatsaktion och solidaritet. .
Varhelst I. W. W.-medlemmär’är an-
ställda tillser de att de här en eller flera
arbetsplatsdelegater och en kommitté på
arbetsplatsen. När de på så vis fått : étt
arbetsplatsgärig i verksamhet, börjar]1 de
att öva tryck på sina arbetskamrater och
deras arbetsgivare på de hundratals oli-
ka sätt, som alltid är tillfinnandés för ar-
betaren på arbetsplatsen, vilken på allvar
strävar att förbättra sin ställning jämte
sina kamraters.
,1. W. W.’ praktiserar även de sorters
direkta aktioner, vilka är kända såsom
strejken och bojkotten, men det är alltid
medlemmarna, som bestämmer när en
strejk eller bojkott skall förklaras, icke
tjänstemännen.
I. W. W. föredrar strejken på arbets-
platsen framför strejken från arbetsplat-
sen, endast den senare när alla andra me-
del har förfelats. Strjken på arbetsplat-
sen består i saktandet av tempot ellér till-
bakahållandet av skickligheten för att
därigenom tvinga arbetsgivaren att gé ef-
ter för arbetarnas krav. I. W. W.-med-
Iemmar veta att strejken från arbetsplat-
sen vanligtvis resulterar i en förlängd
Svält medan arbetsgivaren söker att fylla
de strejkandes platser med strejkbrytare,
och det är åv denna orsak som de är
ovilliga att övergiva stridsfältet, d. v. s.
arbetsplatsen, till fienden. Organisatio-
nens grundprinciper leder arbetarna till
att stanna kvar på arbetsplatsen samt kon-
trollera den på bästa möjliga sätt, hällre
än att förlora all köntroll över den ge-
nom att övergiva den.. < i
Denna taktik är i linje med I. W. W:s
slutmål, vilket är att hava arbetsplatsor
ganisationen, den industriella unionens
arbetsplatsbransch’, taga total kontroll
samt låta den tjänstgöra såsom. produk
tions- eller distributiönsorgan, vilketdera
är fallet när den kapitalistiska produktio
nen har kommit i dödsryckningarna. När
dén sista: arbetsplatsstrejken är utförd och
vunnen då kommer vi att stanna för all
tid. ■ - *
»Marinarbetärén»
• . V
finnes att tillgå på alla de platser som
stå införda i adressförteckningen över
våra brancher, även i Chile.
Besök dessa Brancher och tag med dig
några exemplar till dina kamrater. -•
på en del ar våra brancher av M. T. A.
I. U. Ni 510 av I, W. W.
Huvudkontoret 3. Coenties Slip, New
York, City.
Amerikas ostkust.
39. Salutation Street. Boston. Mass..
158. Carroll Street. Brooklyn. N. Y.
105. Broad Street. Manhattan. N. Y.
928. E. Moyamensing Ave. Philadelphia.
Pa. •
435.. S. Broadway. Baltimore. Md.
511. Vt E. Majn Street. Norfolk. Va.
/ Golfhamnarna.
608. Iberville Street. New Orleans. La.
2004</. Ave B. Galveston, Texas.
104:- S. Commerce Street. Mobile. Ala.
179—7th Street, Port Arthur, Texas. :
7520. Avenue N. Houston. Texas.
.;. Västkusten. \
291. 12 :th Street. San Pedro. Cal.
84. Embarcadero Street, San Francisco,
■Cal. rV:’" ’
109. Second Street 3 tr. Portland. Ore.
29.. 9:th Street. Astoria. Ore.
512.. 34. Second Ave.. Seattle. Wash.
400. South H. Street. Aberdeen. Wash.
2929. Bond Street. Evérett. Wash.
1507. Commerce Street. Tacoma. Wash.
157. Gordova Street W. Vancouver. B. C.
. Stora insjöarna. .
278. Michigan Ave. Buffalo. N. Y.
809. St. Clair Ave. N. E. Cleveland. Ohio.
601. W. MadiSon Street. Chicago. 111.
8o~6.th. Ave. W. W. Duluth. Minn.
Andra länder. t:
109. Calle San Ignacio. Valparaiso. Chile.
13.. Place Marceap. Le- Bouscaf. Bordeaux.
Frankrike.
9. Oude Manstraat. Antwerpen. Belgien.
15. Beuclair Street. London. England.
52. Byron Street. Liverpool. England.
Langestrasse 46. St. Pauli. Hamburg,
Tyskland. ’ •
II. Bollwerk. Stettiri. Tyskland.
Calle de los Damas N:o 21 Nuerto Täm-
pico. Mexico.
Australien.
77. Cobden Stréet. South Melbourne.
Victoria, Australien. > V
Alla dessa Brancher har möte varje
onsdag kväll, besök dem, deltag i mötena.
En uppskattning.
Herr redaktör!
Jag fick tag i »Marinarbetarens» janu-’
arinummer och jag får verkligen säga,
att eder tidning är enastående.
Det är den första arbetartidning jag
läst som är helt ren från borgarannonser.
• Kan ni tillämpa den principen alltid, så
har ni gjort ett bra framsteg.
Högaktningsfullt.
S. Johansson.
Om inte du kan tala så kan 1.
W .W.-litteraturen göra det för
dig. Se till att du alltid har den
på lager, Sprid den!
Världens industriarbetares (1. W. W:s) principförklaring.
Arbetarklassen och arbetsköpar-
klassen ha ingenting gemensamt. Det
kari icke bli fred, så länge som mil-
joner av det arbetande folket lever i
nöd och umbäranden och de få, som
utgöra överklassen, ha allt detta li-
vets goda. Mellan dessa två klasser;
måste en strid pågå, tills hela världens
arbetare organisera sig som en klass,
tager jorden och produktionsmaskine-
riet i besittning och avskaffar lönesy-
stemet. Vi finna att centraliseringen
av ledningen över industrierna på allt
färre händer gör det omöjligt för ’yr-
kesförbunden att kunna mäta sig med
arbetsgivarklassens alltjämt växande
makt. Yrkesförbunden åstadkomma
ett tillstånd, som gör att den ena ar-
betargruppen kommer i konflikt med
den andra arbetargruppen inom sam-
ma industri, varigenom de nedgöra
varandra under lönestrider. Därjämte
hjälper yrkesförbunden arbetsgivar-
klassen att vilseleda arbetarna till den
tron, att arbetarklassen har gemensam-
ma intressen med arbetsköparna.
Dessa förhållanden kunna ändras
och arbetarklassens intressen upprätt-
hållas endast genom en organisation,
sä formad, att alla dess medlemmar
inom en industri, eller alla industrier,
om nödvändigt, kunna nedlägga arbe-
tet när helst en strejk eller lock-
out pågår i någon del därav, därige-
nom görande en oförrätt mot en till en
oförrätt mot alla.
I stället för det konservativa val-
språket: »En god dagslön för ett gott
dagsverke», måste vi på vår fana
skriva det revolutionära mottot: »Ned
med löneslavsystemet!» Det är arbe-
tarklassens historiska uppgift att av-
skaffa kapitalismen., Produktionsar-
mén måste organiseras, icke endast
för de dagliga striderna mot kapita-
lismen, utån även för att övertaga
produktionen, när kapitalismen är av–
skaffadr Genom att organisera oss
industriellt, uppbygga vi det nya sam-
hället inom ramen av det gamla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
