Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ma r i na r betaren
"En oförrätt mot.en, är en oförrätt mot alla."
Utgives varje månad .•••
av. _ Världens
M. T. A. I. U. Industri-
No. 510. : arbetare
Skand. adm. I. W. W.
Postadress:
MÅRINARBETAREN, Aspudden, Sweden
Printed in Sweden.
Sthlm 1925. Tr. A/B. Fram.
Den smutsiga
konkurrensen.
Å annat ställe i tidningen näm-
ner en ay våra medlemmar att
även befälet i de svenska farty-
gen agiterar för I. W. W.. Hari
syftar till en artikel införd i de-
ras oi;gan »Nautisk Tidskrift» för
maj månad 1924.-; - ’
; Artikeln ifråga söker att påski-
na att det är den amerikanska
konkurrensen emot de europeiska
rederibölagen som lockar sjöfol-
ket att begära rena lakan, nya
filtar, tre vakter på däck, shipp-
ing Boards hyror, mässrum och
mässpojkar för dessa m. m.
I en annan artikel, som varit
införd i den tyska redaretidnin-
gen »Hansa» och sedän gjort sin
rönd i den engelska sjöfolkstid-
ningen »The Seafarer» och nu sist
i vårt halvveckoorgan »The Indu-
strial Worker» samt »The Ma-
rine Worker», påstås det att de
europeiska redarintressena • sett
sig nödsakade att bilda en ge-
mensam sammanslutning till för-
svar emot de »revolutionära I.
W. W .-agenterna», som grasserar
i de amerikanska hamnarna och
för vilkas locktoner de lättlurade
europeiska sjöfolken faller offer.
Dessa »agenter» tränger in över-
allt, påstås det, konsulat, sjö-
manshem, sjömansmissioner, ja,
överallt där sjöfolk överhuvud
tåget vistas, där tränger de in
med sin revolutionära propagan-
da. "x’"~
Resultatet här blivit ökadé Tym-
ningar ifrån de europeiska far-
tygen, sedan har dessa fartygs
ägare blivit tvingade att gå med
på sådana krav som liämnes här
ovan.
Emellertid, ingenstädes näm-
ner tidningen »Nautisk Tidskrift»
i sin artikel, ej heller »Hansa» i
sin, något om de flerfaldiga fall
som hänt ombord i europeiska
fartyg, stadda i fraktfart i de
amerikanska farvattnen, där be-
sättningarna varit utsätta-för den
mest omänskliga terror utövad
av befälet.
Hundratals fall har inträffat,
där sjöfolket har misshandlats,
slagits i bojor, satts fängslade i
land föjq att där kvarhållas till
fartygens avgång, för att sedan
sättas ombord och tvingas att ar-
beta som livägna trälar. Icke så
värst länge sedan hände ett så-
dant fall ombord på ett italienskt
fartyg i Mobile’s hamn. Det var
endast tack vare vår organisa-
tions ingripande därstädes, som
befälet tvangs att uppträda litet
mänskligare emot sin besättning.
Med andra ord, det är tack vare
vår organisation och dess »revor
lutionära agenter» som sjöfolket
på de europeiska fartygen har
skyddats mot de mest överdrivna
missförhållandena ombord i
dem.
Sjöfolket har således tack vare
dess förståelse av nyttan av or-
ganisation och tack vare dess
energiska samarbete lyckats att i
viss mån hålla stången gent emot
redarnas allt hänsynslösare välde
inom industrien, ett betyg till vår
organisation, som sjöfolket bör
bevara i minne och mana d&t till
större energi för stärkandet av
densamma..
Vidare har vi genom vår verk-
samhet tydligare bevisat att gent
emot arbetarna, i det här fallet
sjöfolket, står redarnä enhetligt
Internationellt sammanslutna i
»En Stor Union», (One Big Uni-
on), en sak som vi förut uppre-
pade gånger slagit fast att vara
fallet. För oss klargör det åter-
igen nödvändigheten för sjöfol-
ket att organisera sig på samma
sätt för att skydda och strida för
sina intressen. • A \ ■
Låt oss därför som en man sta-
digt kämpa vidare, sä att vi en
vacker dag i en från hänsynslö-
sa kapitalisters makt frigjord
industri samfällt kan stämma upp
med våra hundratusentals sam-
lade röster:
»Vilt och länge kampen rasat,
stridd för älskad sak.
Solidaritet har segrat.
Jubla högt kamrat. ‘
/, Kör :
Hållen fästet tills vi kommer,
förenta nu vi sfår. . ^ .
Hand i hand vi kämpat framåt
segern är nu vår.
Ryck in i I. W. W.l
Besvara frågan.
Sjöman, är ditt liv värt 20,000 dollars?
Vill du begå självmord så att du kan
överlämna tjugutusen dollars till dina an-
förvanter? Nej, vill i nästan alla fall sva-
ret bli.. Likväl så överlämnar vi våra liv i
händerna på profithungriga skeppsredare
för lite mer än 50 dollars i månaden här
i U. S. A. Denna lön är ju något högre
än väd som betalas av andra nationers re-
dare med undantag av Australiens, men
var förvissad om att det finns ingen na-
tions redare, som betalar éitt sjöfolk nog
för att leva ett drägligt liv som ensam
person — och mycket mindre för två* om
man är gift eller tänker att gifta säg. Av
alla sysslor så är väl. sjömannens det mest
otacksamma och minst betalta och lik-
väl så är det en av de nödvändigaste sys-
selsättningarna under det kapitalistiska
systemet, ty, man kan med skäl säga, att,
»när transporten hannar, då stannar In-
dustrien». ’ .. v. ■
Detta till trots är det sjöfolket (utan
vilket inte ett enda fartyg kunde lämna
kajerna) som är den mest exploaterade,
mest misshandlade löneslavsgrupp som
finns.
De måste arbeta under de mest usla
förhållanden, dålig, samt i många fall
otillräcklig kost. instuvade i osunda skan-
sar, tungt, samt farligt arbete. En mängd
böcker har skrivits om sjömännen och de-
ras liv i hamn och till sjöss, en. hög med
poesi har diktats till hans ära — med få
undantag tagna från fantasien, älla.ock-
rande på ungdomens vandringslust. Man
läser i de dagliga tidningarna om fartyg
som varit i kollision, sprungit läck eller
lidit skeppsbrott på ett eller annat sätt,
en, ett par, eller kanske alla man miste
sina liv, har läsaren inga bekanta eller an-
höriga ombord så ger man artikeln endast
en glans och glömmer den. Man glömmer
i varje fall att läsa mellan raderna, ty
endast de som haft erfarenhet, kan förstå,
endast de som stått, vakt efter vakt på en
läcksprungen skuta, endast de-som i hög
brottsjö försökt att firalivbåtarna, vet vad
det är attylida skeppsbrott. Om endast de
döda kunde tala, hur många hjältedåd
ville då ej bringas’ i dagen, hur många
hårresande berättelser kunde vi då éj få
höra, de skulle säkerligen bli många nog
för att taga all romantik: ut ur sjömans-
livet. Hur ruttna, sjöodugliga, underman-
nade, underprovianterade, men högt för-
säkrade flytande »likkistor» har sänts ut
på -resor ay profithungriga redare för att
aldrig nå hamn. Varenda öre förtjänt ge-
nom utsugning av sjöfolk är blodbesudlat.
Likväl är en skeppsredare mera uppskat-
tad i allmänhetens ögon än de som gör
det möjligt för denna att leva i lättja och
lyx. Varför? — Jo, redarna äro. organise-
rade. De har sammanslagit sig i de mest
moderna, mäktiga kamporganisationer för
att krossa, och underkuva sjöfolket. Till-
varataga sina intressen, som det heter,
och icke endast nationellt utan interna-
tionellt.
Svenska redarföreningen är endast en
gren av den Internationella redareför-
eningens kamporganisation. ■
Varje land med en Irandelsflotta har en
sådan förening och vad som gör den så
mäktig är deras solidaritet.
Om vi sjöfolk ville vakna upp och taga
vara på de medel som står till vårt förfo-
gande och organisera oss industriellt, ej
endast nationellt utati Över hela världen,
då kommer det att bliva möjligt även för
oss att »tillvarataga våra intressen». Ma-
rintransportarbetarnas industriella union
N :o 510 är en gren’ av unionen». Världens
industriarbetare (I. W. W.) vilken har ett
program stort nog att omfatta alla värl-
dens arbetare.
Det är din plikt som klassmedveten ar-
betare att understödja den, agitera för
den-;— Ja, att rycka in i ledet, vilket 4u
kan göra genom att anmäla dig för med-
lemskap till första bästa delegat du råkar
och att sedan hjälpa oss att hjälpa dig
själv.
Frank Norman.
Tycker du inte om tullen? Gå
då in i en organisation, som har
till syfte att bygga upp ett nyare,
modernare och fritt världssam-
hälle, utan tullar.
En supande arbetare tänker icke.
En tänkande arbetare super icke.
Spritsmuggling hjälper till att
Öka de förstnämndas antal, och
minska de senares. De tänkande
arbetarna är de som giver I. W.
W. styrka, icke de supande.
yf
Du kan inte »spela dingel» med
»John Vinkelman» och slåss med
kapitalismen på samma gång.
Endera kräver helt sin man.
« Om du ovillkorligen skall
smuggla* smuggla då i land idéer
sådana som, en gång realiserade,
skall avskaffa de förhållanden
som nu ger upphov till all den an-
dra smugglingen.
»Delegater obs.!».
Insänd edra 1924 års fullmak-
ter och material, enär det nya
anlänt för detta år.
E. Sundquist. Bokn:r 500774,
uppmanas enligt mötesbeslut att
sätta sig i förbindelse med Stock-
holms Branch. .
i r
Sänd in jobbnyheter till
tidningen.
. Följande medlemmar, delegater och
Brancher har genom insamling på våra
listor sedan föregående nummer tills
dato (den I. april) bidragit till’ tidnin-
gens underhåll med nedanstående summa:
Del. n: r Listn:r Kr.
T. 4. 741 119 . 3 :50
T. 4. 746 81 18:80
T. 4. 32 501 U: 25
T. 4. 162 137 9: 27
T. 5. 66 168 25:97
Uppström •’ 79 3:25
T. Johanson I 3:75
T. P. Sullivan, överskott från sam-
• kväm 74:43
“Marinarbetaren
är internationell.
»Marinarbetaren» utgives på tre språk:
»The-Marine Worker b på engelska, post-
adress: P. O. Box 69, Sta: -B. New York
City. N. Y.. U. S. A.
»Der Marinarbeideri‘, ’p&. tyska, post-
adress: Langestrasse 46, Hamburg, Tysk-
land, och , " - ’
»Marinarbetaren.», på svenska, post-
adress: C. G. Andersson, Marinarbetaren,
Aspudden, Sverge >
Glöm inte ari sända in nyheter till
endera av dessa våra organ så ofta som
möjligt. Jobbnyheter har alltid företräde.
Låt oss få se vad du anser att våra med-
lemmar och sjöfolket samt de övriga ma-
rinarbetarna bör ha kännedom om, och
vad de bör få ■ veta.
/
“Marinarbetarens“ underhåll.
Summa kr. 149:72
Arbetskamrater, öka takten i insam-
lingen så att vi kan få ut tidningen två
gfnger i månaden. Tag ut iistof eller
sänd in bidrag till C. G. Andersson, »Ma-_
rinarbetaren», Aspudden, Sverge.
Ett gott föredöme.
Buriana i mars 1925.
Hej, kamrater!
Vi mår utmärkt hela gänget ombord.
Nu börjar man att träffa »Wobblies»
överallt. I Valencia, som vi nyss läm-
nade, träffade jag en hel hop. Det synes
att vårt medlemsantal ökas hela tiden.
Jag själv skrev in en portugis i går kväll,
som mönstrade i Valencia. Det är många
som agiterar för I. W. W., men som man
minst kunde tro så är det Tidningen »Nau-
tisk Tidskrift», en befälstidning, märk
det.
Jag skall redovisa i Liverpool den här
gången. Förra gången rettovisade jag i
Hamburg, där’ de flesta av oss var när-
varande på Hamburgbranchens ordinarie
möte. , . ’ ...
Tidningar och annan litteratur fick jag
där. • •
Jag såg I. W. W.-litteratur där på
åtta olika språk, så nog ser man att I.
W. W. är internationell nu alltid.
- Många hälsningar till alla från en i
arbetet för I. W. W.
Del. T. 4. 754.
Du behöver inte vara skrivkunnig
för att vara medarbetare i »Marin-
arbetaren». Du kan vara det genom
att antingen teckna på våra under-
hållslistor, eller genom att själv taga
ut en, och få de andra kamraterna
att också bli medarbetare i tidnin-
gen. . . V..
Börja i dag! I morgon kan
kamrat »nå’n annan» göra det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
