Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETARE I ALLA LAND, ;FÖRENA ER!
Officiellt organ J
for M. T. A. I. U. No. 510
av I. W. W. Skand. Adra.
“En oförrätt mot en är en oförrätt
mot alla.“
Postadress:
MARINARBETAREN
Aspudden
ARG.’II.. Nr 1
DEN 1. JANUARI 1925
Redarnas
patriotismi
För några dagar sedan inkom’ den
norska s/s Storeviken hit till Seattle
med en full besättning av kineser, vår
hamndelegat blev strängt förbjuden att
gå ombord; men det lyckades oss att
komma till tals med besättningen i alla
fall.
O
Nu, den 29 november har det inkommit
en svensk båt, s/s Bolmén, Transatlan-
ticscompaniets båt, också med en full be-
sättning av kineser ombord. Bägge dessa
fartyg flög sina respektiva norska och
svenska flaggor för att visa hur patrio-
tiska de är till sina länder.
För de usla dollars, söm de kari spara
in för .sina bolag genom att mönstra
oerfaret folk, vilket én av befälet medgav
till en av våra medlémmar, vilken -var
ombord för att försiJka att få hyra på
dén. Och denna hamn är inte den enda
där dylika saker timar utan sarrima före-
etelse får man se så gott som i varje
hamn nu i U. S. A. Det skandinaviska
sjöfolket, som inte har några medborgar-
papper, anstränger sig till det yttersta
för att få en hyra på ett skandinaviskt
fartyg, men i alla hamnar är det lika-
dant.
Den amerikanska lagen är nu sådan
att de inte kan taga en hyra på ett
amerikanskt fartyg förrän de fått sina
första medborgarpapper, och det är tu-
sentals som inte har dem.
Som sagt; så länge som de inte har
dessa’ papper, är ,de ju medborgare äv
de olika skandinaviska länderna, där de
kommer från, och då tycker män att
dessa patriotiska redare’ skulle ge dem
företräde till arbete ombord på fartygen.
Men tycker någon det? ^
Nej,: kineser är billigare för närvaran-
de. Därav kan mari se hur de kapitalis-
tiska lagarna nyttjar, arbetarna, vare sig
det är här i Amerika eller i något annat
kapitalistland.
Det är på tiden nu kamrater att ni vak-
nade upp från eran slummer och bör-
jade att tänka för er själva i stället för
att era arbetsköpare får hålla på med
det. Här är ett uttalande som en av be-
fälet gjorde till en av. våra kamrater.
När fartyget var på väg till Seattle,, så
vart han tvungen att lämna bryggan ett
tag för att göra sina naturbehov. Innan
han lämnade bryggan hade han givit den
kinesiska rorgängaren kursen och nödi-
ga instruktioner om: hur den borde hål-
las. När han, efter att ha värit borta
endast några minuter, kom tillbaka på
(Forts, å sid. 2)
Sprid
“Marinarbetaren"
Tillönskas sjöfolket och de övriga
marintransportarbetarna.
Kamrater inom Marinransport-
industrien!
Vi tillönskar eder alla en ny
social idé i ställe för det tradi-
tionella, ett gott nytt år.
Alla nyårsönskningar är av
ringa värde för arbetarna i dag
om de icke genom sina egna an-
strängningar kan förskaffa sig
det goda som ger innehåll till
det som kallas ett gott år. ~
Genom att i stället tillönska er
en ny social idé ger vi er en väg-
visning till det, som omsatt och
förverkligat i praktiken, vill ge
oss alla de förutsättningar som
måste skapas för att vi någonsin
skall få njuta av några goda år.
Den sociala idé, som yi önskar
att ni förskaffar er, är idén av
ett nyare, bättre, sundare och
modernare samhällssystem.
Ett socialt system, däri alla
världens arbetare, och därmed
menar vi alla; arbetsföra män-
niskor, gemensamt äger, kontrol-
lerar och sköter världens indu-
strier och alla andra sociala insti-
tutioner till hela mänsklighetens
bästa.
Förutsättningarna för att för-
verkliga denna sociala idé måste
vi själva skapa och bygga upp.
Vari består då dessa förutsätt-
ningar? Tag hela den nuvarande
arbetarrörelsen, granska den, de-
la upp dess olika politiska par-
tier med deras dogmer, granska
dennas ekonomiska^ organisa-
tionstillstånd med sina så kalla-
de riktningar, Amsterdam, Mosk-
va och A. F. of L. med den till
vänster om dessa stående syndi-
kalisiska riktningen. Utgör alla
dessa, som de nu är beskaffade,
eller någon enbart av dessa, den
ekonomiska och sociala förutsätt-
ningen för realiserandet av den-
na nya sociala idé?
Svaret måste bli, förutsatt att
vi noggrant studerat den nuva-
rande arbetarrörelsen samt det
nuvarande systemet med dess so-
ciala och ekonomiska motsätt-
ningar, et avgjort nej.
Vilka är de företeelser som
skarpast belyser motsättningarna
inom det nuvarande systemet? De
är, å ena sidan, stor arbetslöshei
och låg levnadsnivå med en allt
fortgående tendens i riktning av
ett förvärrande av detta tillstånd
för arbetarklassen, samt å andra
sidan, en allt starkare kapitalist-
klass, färre i mängd, men. desto
starkare i ekonomisk makt.
Låt oss medge, men icke stirra
oss blinda och förldea oss, att
denna kapitalisklass slåss inbör-
des för att komma åt den billi-
gaste arbetskraften. Vare sig den-
na klass olika grupper strider om
marknader för avsättning av sina
produkter, för tillgång till natur-
rikedomjar, råvaror, eller för er;
övrandet av den bästa tekniska
produktionsanordningen, strider
som, evad dessa grupper beträf-
far, enbart är stimulerade av des-
sas profitmotiv, så strider dock
alla’ dessa grupper gemensamt,
käpitalistklassen, för att erhålla
största möjliga profit, med andra
ord, för att erhålla billigaste
möjliga arbetskraft.
De undantagstillsånd som varit
rådände för en del länders arbe-
tare eller för en del yrkesgrupps-
arbetare börjar nu att hastigt för-
svinna och i des» ställe börjar nu
att skönjas ett standardiserat ar-
betskraftspris satt efter den billi-
gaste förefintliga arbetskraften,
vare sig den är i Kina eller i
Tyskländv?
Då vi’ser att källan till kapita-
listklassens makt och rikedom är
köpandet av arbetskraft, anstäl-
landet av lönearbetare, så följer
det som en konsekvens att den
måste inrikta sig på att erhålla
allt billigare och billigare sådan.
För sjöfolket i synnerhet borde
detta stå klart för var och en, då
vi ser hur redarna anställer det
sjöfolk som för dem är billigast.
Är kineser billigare än svenskt
sjöfolk så anställes kineser. Är
tyskar billigare för tillfället, så an-
ställés tyskar 0. s. v. Detsamma
gäller för alla andra nationers re-
dare. Som ..vi ser så ställer inte
språket, rasen, hudfärgen eller
religionen några hinder i vägen
for deras arbete inom organisa-
tionen; den kapitalistägda indu-
striella organisationen. Vi måste
göra sammaledes för att trygga
våra intressen världen över. Ge-
nom att organisera hela värl-
dens marintransportarbetare i en
stor industriell världsorganisation
bygger vi upp en av de förutsätt-
ningar som skall göra det möjligt
för Oss att realisera vår nya so-
ciala idé, ett nyare samhällssy-
stem.
Ty, såsom det lyder i vår prin-
cipförklaring: Dét är arbetarklas-
sens historiska uppgift att avskaf-
fa kapitalismen. Produktionsar-
mén måste organiseras, icke en-
dast för de dagliga striderna mot
kapitalismen, utan även för att
övertaga produktionen när kapi-
talismen är avskaffad. Genom
I. W. W.-nyheter.
Striden i San Pedro.
I hamnen San Pedro, Kalifornien, på-
går striden i samma sega tempo som för-
ut. Nu senast häktade de lokala myn-
digheterna den av San Pedrobranchen val-
da hamnorganisationskommittén.
I realiteten häktades alla de som var
närvarände på Branchens ordinarie möte,
144 stycken, men endast de som utgjorde
organisationskommittén kvarhöllos i häk-
te. Namnen på de sistnämnda är: Roger
Francezon, Walter Duprey, Thomas Fen-
ton och Harry Qwens.
Nya medlemmar är nu på väg för att
fylla de luckor i ledet som häktandet av
dessa medlemmar gav upphov till. •
Enligt senaste meddelanden har I. W.
W. ökat sitt medlemsantal i Staten Ka-
lifornien från några få tusen medlemmar
vid den tidpunkt som förföljelserna bör-
jade ill 26,000 i dag. Där ligger säkert •
förklaringen till den senaste tidens mer
utpräglade terror emot I. ’W. W:s medr
lemmar i San Pedro och andra platser i
den staten.
San Francisco vill inte vara sämre.
Senaste nyheter från vår amerikanska
press meddelar att 21 medlemmar av Sän
Francisco Branch av Marintransportarbe-
iarnas’industriella union N:r 510 av I. "W.
W..har häktats och anklagats för lösdri-.
veri. Allm. åklagaren påstår även att de
delat, ut radikal litteratur till skolungdo-
men i de högre läroverken därstädes.
Hur de amerikanska lagarna verkar
mot utländskt sjöfolk. .
San Francisco, Cal. Kamrat Oscar Olli-
kanen, vilken häktats av immigrationsmyn-
digheterna i avvaktan på deportation blev
förhörd i går. Under förhöret framkom
det att den häktade kamraten var sjö-
man, när han anlände till Förenta Stater-
na, men att hän, tvärtemot gällande ame-
rikanska bestämmelser, tagit hyra på ame-
rikanska fartyg städda i inrikes fart.
Myndigheterna gav honom tillåtelse att
tagå hyra på utländska fartyg. Under ti-
den sitter han emellertid häktad -på »Än-
gel island» på grund av att han inte kan
ställa om att få någon som vill erlägga
500 dollar i borgenspengar, vilket domsto-
len satte som villkor för hans lössläppan-
de.
att organisera oss industriellt
uppbygger vi det nya samhället
inom ramen av det gamla.
Tag fasta på denna idé och
skrid sedan till verket för att ge-
mensamt med oss sätta den i
praktisk verksamhet.
Ryck in i /. W. W.
iiuiiiirtMiiMiwiiHiutfiniiuiimimstitimnuiiiriujiiirifiiiiimujiirimiiifitimi
$ssI#f: IG: I D É
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
