Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från midten af mars vistats hos sin moster, Renée
af Guise, som var abbedissa i Rheims, och vår
just stadd på resa därifrån till släktingarna i
Joinville, då Lord James upphann henne. Maria
var förberedd på hans ankomst, ty hon hade
dagen förut mottagit de skotska katolikernas
sändebud, prästen John Leslie, som allvarligt
varnat henne för brodern, i hvilken drottningens
tros-bröder först och främst sågo det fientliga
protestantiska partiets hufvudman. Varningen tycktes
emellertid ej i första ögonblicket ha gjort vidare
intryck på henne — tvärtom. Hon hälsade sin
broder hjärtligt, systerligt ömt, visade sig glad
och rörd öfver att träffa honom, i det hon vemodigt
betonade sina egna förändrade förhållanden, sin
värnlöshet och öfvergifna ställning. Man menar,
att kardinalen af Lothringen vid detta tillfälle gifvit
henne instruktion om hur hon skulle uppföra
sig, men ifall han verkligen gjort det, hade han
troligen kunnat spara sig besväret. Ty säkert
lydde hon helt och hållet sin egen dramatiska
instinkt, då hon vid första mötet med den store
starke brodern, hvilken knäböjande hyllade henne
som sin suverän, på samma gång som han i deras
gemensamma folks namn beklagade hennes
förlust, strax söker göra intryck på honom i
egenskap af en svag, ömtålig och hjälpbehöfvande
kvinna, en stackars, hvitklädd änka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
