Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
axlarna — småleende och »courteous», hyllad
af det glada sällskapet. Det var just under de
dagarna hon höll på att förälska sig i Henry
Darnley. Efter festen hos Moray samlas alla gästerna
hos drottningen, och här inbjuder hon plötsligt
hela sällskapet att komma och äta middag hos
henne »nästa söndag», då Mary Livingstone — en
af hennes »fyra Marior» — skulle hålla bröllop
med Lord Semple. Samma kväll talade Randolph
ännu en gång med henne om hennes giftermål —
det var då ännu officiellt frågan om Leicester —
och Elisabeths minister sade till henne: »jag ber
till Gud, att ert val må blifva lyckligt.» »Den
jag väljer, är väl den Gud ger mig,» svarade
Maria blidt. Och när hon sade det, tänkte hon
säkert på Darnley.
Lethington såg naturligtvis också, hur
landet låg och blef till en början betänksam. I
alla fall — det insåg han — måste de katolska
makterna vinnas för Marias val, och han använde
därför hela sitt inflytande och sin diplomatiska
skicklighet för att förmå drottningen att icke
handla alltför öfveriladt. Med sin
statsmanna-blick såg han mer än väl, att detta äktenskap,
väl förberedt och förståndigt
arrangera d t — d. v. s. med tillbörlig hänsyn till
de olika religiösa partierna och till Elisabeth
— kunde blifva mycket fördelaktigt för
Skottland. Men han fruktade — ej utan skäl, ty han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>