Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den engelske ministern vet också att berätta,
att »hon fullständigt låter sig leda och regera
af honom (Darnley) och i allt blott lyder hans
vilja». Randolph anmärker ofta öfver denna
Marias passionerade, rent kvinnliga trängtan att
i allt underordna sig den älskade, hvilket säkert
i hög grad förvånade honom, som hemma var
van vid sin egen drottnings maktlystnad,
obeveklighet och tyranni gent emot dem, som i hennes
privata lif stodo henne närmast.
Vigseln mellan de båda furstliga personerna
företogs af två präster och naturligtvis enligt
katolsk ritual, ehuru Darnley — för att icke
helt och hållet förlora fotfäste hos protestanterna,
hvilkas kyrkor han emellanåt brukade besöka —
afstod från att höra mässan efter ceremonien.
Randolph omtalar, att det »sades många böner
öfver dem» och att hon blef fäst med tre ringar,
»den mellersta en diamantring». Allt detta
för-täljes ytterst utförligt i det ofvan citerade brefvet
till Leicester, hvilken förmodligen — då han ju
egentligen själf enligt Randolphs mening borde
ha varit den lycklige — kan anses ha intresse af
att höra alla detaljerna. Efter vigseln kysste
Darnley sin brud och gick till hennes kammare. När
hon senare uppsökte honom där, emottogs hon af
sina vänner, som bevekande bådo henne nu lägga
bort änkesorgen (»those sorrovvful garments») och
»give herself to a pleasanter life». Först nekade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
