Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hon sålunda — husmoderligt omsorgsfullt och
skotskt småaktigt — ej nändes låta den fina
svarta sängen bli förstörd, sände hon äfven
omtänksamt Paris att hämta hennes eget stora
dun-bolster, hvilken hon begagnat de nätter hon själf
legat i rummet under Darnleys. Så noga var
hon, att denna befallning blef ordentligt utförd, att
hon på söndagskvällen, efter supén hos biskopen
af Argyle »då hon stod och tvättade sina händer
efter maten», ännu en gång frågade Paris, om
han hade gjort hvad hon befallt honom. Under
den vecka den sjuke bodde i det dömda
huset var drottningen ofta hos honom både dag
och natt — hvilket hon ju heller ej försummat
omtala i brefvet till ärkebiskopen af Glasgow.
Hennes bröder — säkert i alla fall Lord Robert
— och andra herrar, till och med Bothwell,
besökte honom också.
På söndagskvällen, då allt var färdigt för
explosionen, lämnade Maria Kirk o’ Field. Hon
påminde sig, att hon lofvat bevista en »masque»,
som samma afton i anledning af hennes betrodde
tjänare Sebastians bröllop gafs på Holyrood.
Sekreteraren Nau berättar, att då drottningen
efter att ha lämnat huset steg till häst, fick hon se
den under dessa kritiska dagar allestädes
närvarande Paris och ropade — »så att flera lorder
hörde det» — »Jesus, Paris, så svart du är!»
Hvarför leder hon på detta sätt de närvarandes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
