Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fool and proud tirrane»!) ligger glömdt i ett
skjul utanför Edinburgh, visar sig drottningen två
dagar efter mordet fräckt på Margaret Carwoods
bröllop, hvilket icke en gång blifvit uppskjutet.
Bar hon sig kanske på det sättet åt efter kung
Frans’ död? Nej, då visste hon ännu hvad
som passade sig och höll sig vecka efter vecka
innanför sina fyra svartklädda väggar. Och
när ändtligen Henry Stuarts lik den 15: de
februari utan alla öfliga ceremonier, utan tecken
till de hedersbetygelser, hvilka — hurdant hans
lif än måtte varit — i döden rätteligen borde
tillkommit den, som kallats konung af Skottland
och Englands förste prins af blodet,
bråd-störtadt nedgräfdes vid Riccios sida, då
mindes också hopen (liksom den stackars döde
själf några dagar förut kommit ihåg det)
drottningens hämndlystna löfte: »ere a twelvemonih
a fatter than he shall lie beside him.» Och
hvar-för blef förrädaren Sandy Durham, som allmänt
troddes söndagsnatten ha visat mördarna vägen
till kungens rum, innan veckan ännu var slut,
utnämnd till tjänare hos den lille prins Jacob?...
Och hvarför hade plötsligt Sebastian och Joseph
Riccio och Signor Frangois, alla drottningens
utländska tjänare, som utan tvifvel visste besked
om allting, så brådtom att resa ur landet?... Och
jarlen af Bothwell lämnade aldrig mera
drottningens sida. Hade man gifvit akt på det? —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
