Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klagat sig för den sympatiske och ridderlige
Du Croc.
Sådant pjunk hade hon minsann hvarken
lust eller tid till nu. Väl i säkerhet på Dunbar,
förklarar drottningen samma dag hon kommit
dit — den 12: te juni — lorderna i akt såsom
högförrädare och rebeller och söker ännu en gång
samla omkring sig sina och Bothwells män.
Genom Balfours förräderi, hvarigenom icke blott
Edinburgh slott utan äfven det nymyntade
guldet och alla de förråd af vapen och
ammunition, man samlat där, strax föll i händerna på
de upproriska, har drottningens sak redan lidit
stort afbräck. Men i detta ögonblick, då hennes
krigiska instinkter på allvar vaknat, afficierar
det henne ej. Och möjligen är det hon, som
i sin kvinnliga otålighet förmår Bothwell, som
ju var en erfaren karl och varit med om otaliga
skotska fejder och alltså bort veta bättre, att fatta
det ödesdigra beslutet att öfvergifva fästningen
vid hafvet, innanför hvilken de åtminstone en
tid, tills den mest fanatiska oviljan emot dem
hunnit lägga sig, kunnat vara i säkerhet. En
lång belägring hade möjligen uttråkat lordernas
anhängare, och från Dunbar var ju — ifall allt
gick rent på tok och de beslutade sig för att fly
— alltid sjövägen öppen. Till och med Marias
argaste fiender — Buchanan och Knox — mena,
att om Bothwell och drottningen blott några få
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
