Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bli det sista — sagt hvarandra? Beaton, som var
närvarande, påstår, att det blott var med största
svårighet drottningen förmådde honom att rätta
sig efter hennes beslut och lämna henne — »the
quilk (which) hir Majestie had persuadit to him
nocht wythout gryt (great) difficultie». Ett annat
ögonvittne — kapten Inchkeith — säger, att man
såg dem upprörda tala lågt med hvarandra »avec
grande angoisse et doulleur». Och »plus
souvente-fois» — heter det vidare — »ils s’entrebaisérent au
départir». Likaledes såg man honom gifva henne
ett papper, som han bad henne väl »passa på». —
»Slutligen,» berättar samma ögonvittne, »frågade
hertigen drottningen, om hon alltid ville hålla det
trohetslöfte hon gifvit honom. Och det lofvade
hon. Så tog han hennes hand och kysste den och
vände sig om och gick sin väg och red bort i
galopp på vägen till Dunbar.»
Ifall Maria Stuart har känt någon bitterhet
öfver, att han i denna farliga stund gick in
på att lämna henne, har hon i alla händelser
icke låtit någon märka det. Troligen tänkte hon
emellertid i detta ögonblick blott på hans
säkerhet — ty för sin egen del var hon, efter alla
lordernas försäkringar, rakt inte ängslig — och kände
sig först och främst lättad öfver att veta honom,
som just då — och ännu en tid framåt — var
den ende i världen för henne, utanför all fara.
»So shamelessly enamoured» — som Kirkcaldy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
