Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
troget offer för usla statsintriger utan äfven en
hårdt pröfvad kvinna och en djupt olycklig moder.
Men skotsk religiositet, falsk nationalstolthet och
ett kälkborgerligt behof att så mycket som möjligt
idealisera en så högt uppsatt person bära nog,
tillika med en hel del outrotlig konventionell
romantism, den hufvudsakliga skulden för de i
historiskt och psykologiskt hänseende så
missledande föreställningar man i allmänhet gjort sig
och ännu gör sig om Maria Stuart. I skuggan
af schavotten på Fotheringay, mot en dimmig
bakgrund af rörande anekdoter, fanatisk
katolicism, vers och tårar har småningom den nu
traditionella bilden af den kungliga martyren vuxit upp
— skön, stolt, sammetsdraperad, pärlbehängd och
beslöjad, med radbandet i händerna och blicken
mot himlen. »A nice Mary, Queen of Scots», som
Horace Walpole alltid brukade beskrifva den
eller den hofdamen eller hertiginnan, då de på
en kostymbal valde denna beständigt populära
och intressanta mask. En skillingslitografi, ett
oljetryck — vid sidan af d e n Maria, som från
diplomaternas rapporter eller Janets porträtter
med sin dunkla, halfslutna blick från sidan ser
ned på oss.
»Ayez mémoire de Våme et de Ihonneur
de celle qui a este vostre royne» — är Maria
Stuarts sista hälsning och bön till sina landsmän.
Hon önskade minnas af eftervärlden icke sådan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
