Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avdelning II - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
giftermål med Herr Wolfgang Liebicks. Hans gamle
vitskäggige pappa kom upp från Lübeck och hans lilla
runda, tystlåtna mamma, och gamle Herr Liebicks var,
till råga på allt, Svergebeundrare och Tegnérentusiast och
deklamerade, med händerna i luften som en missionär
bland hednafolken:
Tär växte oti Hiltinks gard
två blommor onter fåstrarns vard,
ej Nårten för sett två så skön A
te vaxte herrlich i tet grön A.
Varefter han omfamnade patron Lack och sade med
tårade ögon:
— Ach! Mein Heber, heber Freund! Mein Heber, Heber
Lack!
— Morjens, kära bror! sade patron Lack, som inte var
ett dugg fallen för karesser och dessutom tillhörde ett
vida svalare luftstreck än gamla hansestaden Lübecks.
Men stadsborna sågo de båda herrarna arm i arm på
gatorna. Liebicks sirlig i sitt vita skägg och sina stora
glasögon och sina gråa handskar, Lack elegant i sin gråa
bonjour med blomma i knapphålet, och de sade:
— Djäken i Lack i alla fall! Den tar man inte, där
man släpper honom! Ni ska få se, att den fördömda
rackarnäbben är på väg att bli rik igen. På döttrarna om
inte annat.
Och när fru Lack uppträdde vid vigseln i kyrkan
ur-ringad över axlarna och med äkta spetsar och solfjäder
och en min som drottningarna Victoria, Elisabeth och
Maria Stuart på en gång, och då hela bröllopsföljet sedan
vandrade över till S:t Jonæorden, ja, då var saken klar.
— Lack är på fötter igen!
ioo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
