Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
all indisk filosofi från början fixerat det mål, hvartill
den vill leda människorna: förlossningen från lidandet.
Men hvari består då allt detta ändlösa lidande? Eedan
då vi talade om Buddhas flykt från hemmet, nämndes
i korthet, att det är läran om reinkarnationen, om den
ständigt förnyade återfödelsen, som satt sin prägel på
hela det indiska tänkandet och gifvit det indiska lifvet
en god del af dess egenartade karaktär. Hur gammal
denna lära är, och huru eller hvarifrån den uppkommit
är en fråga, som ännu ej blifvit och kanhända aldrig
blir nöjaktigt besvarad, men faktum är att denna tanke
gifvit upphof åt filosofiska lärosystem och
konstruktioner, som kanske i mångt och mycket måste förefalla
oss abstrusa, emedan de rent af förutsätta ett annat
sätt att tänka än det i Västerlandet brukliga, men
som trots detta många gånger i storslagenhet och
genialitet icke stå efter några af de tankar, som
utformats af Europas filosofer.
Vare sig vi nu följa den vediska s. k.
upanishad-filosofien och dess fortsättning genom tiderna,
vedänta-filosofien, och anse, att det enda verkligt reella är
allsjälen, guden, och den med honom absolut identiska
individuella människosjälen, och att således hela den
värld, som vi iakttaga med våra yttre sinnen, endast
är en enda stor illusion, ett bländverk, som icke
längre har någon betydelse för den i verklig mening
vetande, eller vi anse med de indiska rationalisterna,
att det icke existerar någon gud, men att både anden
och materien äga absolut realitet och evigt existera,
grundväsentligt skilda från hvarandra, så måste vi
enligt indiskt betraktelsesätt säga, att själen är till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
