Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
härtiga människor — och andra utensilier har den
ursprungliga enkelheten visst icke bibehållits.
Högtider funnos inom den ursprungliga buddhismen
egentligen blott af ett slag, nämligen biktdagar. Hvarje
ny- och fullmånsdag var enligt bramansk ritual en
fastedag, då man förberedde sig till det offer, som dagen
därefter skulle firas; buddhismen har upptagit dessa
hvarje fjortonde dag återkommande helgdagar, men
förvandlat dem från fäste- till biktdagar. På en sådan
dag samlade sig alla munkarna inom ett visst område
på en plats, och den äldste bland dem kungjorde
högtidsdagens ingång. Mot kvällen sammanträdde alla de
församlade och en bland dem föredrog de viktigaste
disciplinära reglerna, hvarefter hvar och en i tur och
ordning uppmanades att förklara, om han hade någon synd
eller öfverträdelse på sitt samvete. Den, som
medvetet förnekade en begången försyndelse, ådrog sig
svår skuld och utestängde sig från ernående af
helighetens högsta grad.
Liksom fastedagarnes högtidlighållande öfvertog
buddhismen också, som redan omnämnts, den bramanska
plägseden att under regntiden afhålla sig från
vandringar och ägna dessa månader åt studier och
meditation. Efter regntidens slut hölls en stor högtidsdag,
då hvar och en bland munkarna uppmanade sina bröder
att säga honom, om han på ett eller annat sätt
försyndat sig mot dem och bad dem om förlåtelse. På
detta sätt kunde man efter erhållen tillgift med lugnt
samvete och glad tillförsikt ånyo börja det
kringvandrande lifvet.
Eljest torde ingen af de många fester och pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
