Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dana som Lizzie Conolly. Du hör till arbetarlegionerna,
till allt som är lågt, vulgärt och oskönt. Du hör till
oxarna och trälarna i smutsiga, stinkande omgivningar.
Nu är det unkna grönsaker. De där potatisarna ruttna.
Lukta på dem, för tusan, lukta då. Och ändå vågar du
öppna böckerna, lyssna till vacker musik, lära dig
tycka om vackra tavlor, tala god engelska, tänka
tankar, som ingen av de dina tänka, och slita dig lös från
oxarna och alla Lizzie Conolly och älska ett blekt
andeväsen till kvinna som lever en million mil borta från
dig bland stjärnorna? Vem är du? Och vad är du,
för tusan? Och tänker du komma någon vart?
Han skakade knytnäven mot sig själv i spegeln och
satte sig på sängkanten för att drömma en stund med
vidöppna ögon. Så tog han fram anteckningsbok och
algebra och fördjupade sig i fjärdegradsekvationer,
medan timmarna skredo, stjärnorna bleknade och
morgongryningen flödade in mot hans fönster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
